- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 1. 1810-1811 /
176

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Bernadotte uppträder - 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på nära eller långt håll, men i kejsarens salong, der alla
råkas, fans ej längre någon utväg att hålla sig undan.
Han förde mig en smula afsides, och sade, att han
fullkomligt gillade de motiv, af hvilka jag ansett mig
hindrad att besöka honom som förut, och att han af
samma grannlagenhetsskäl befriat mig från bryderiet
att se honom hos mig, ’men,’ fortfor han, ’sakerna
hafva nu avancerat så långt, att ni tvifvelsutan skulle
anse er brista i edra väsentliga förpligtelser om ni endast
af etikettskäl vägrade att lyssna till meddelanden af
så stor vigt för er konung och Sverige. Jag kan, och
mitt hjerta säger mig till och med att jag bör
underrätta er om hvad som tilldragit sig. Det står er sedan
fritt att deraf göra det bruk, ni anser passande. Vill ni
infinna er hos mig?’ Jag bönföll fursten att befria mig
derifrån, oaktadt jag icke ville försumma ett tillfälle
att inhemta några för ers maj:t nyttiga underrättelser.
’Men,’ tilläde jag, ’jag skulle blifva ers höghet dubbelt
förbunden, om jag kunde erhålla dem på något annat
sätt än hemma hos ers höghet eller mig.’ Fursten
svarade, att han gerna ginge in derpå och antydde en
utväg att få samtala, utan att jag sjelf skulle behöfva
taga några mått och steg1. ’Innan vi skiljas,’ fortfor
han, ’är jag skyldig er en öppenhjertig bekännelse och
ni skall lära känna mig. Kasta ögonen på min
till-ryggalagda bana; betänk hvarifrån jag utgått — jag
ser mig ofta sjelf tillbaka — och se nu hvar ödet
placerat mig. Tror ni att en soldat, som kommit sig upp,
hvars hela lif icke erbjuder ett enda drag af äregirighet
eller fåfänga, icke kan vara nöjd med den grad af ära
och förmögenhet, till hvilken gynsamma
omständigheter upphöjt honom? Man måste vara omöjlig att
tillfredsställa för att önska mera; man måste vara en
dåre för att göra anspråk på den rang, hvarom det nu
är fråga; men jag skulle äfven vara känslolös och svag
för att icke känna mig smickrad af att en nation sådan
som er röstar för mig, vore det ock blott en obetydlig
minoritet. Man måste vara feg, ja, feg är rätta ordet,
för att afsäga sig äran, derför att den är förbunden
med fara, och att afvika från sin väg, derför att den

1 Ett sammanträffande hos hertigen af Danzig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/1/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free