Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Bernadotte uppträder - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å hans vägnar betyga för denna furste huru som hans
militära talanger och personliga egenskaper för
längesedan förvärfvat honom kejsarens aktning; att denna
bevekelsegrund i förening med de båda staternas
geografiska läge och de känslor af verkligt intresse som
h. kejs. maj:t egnat konungariket Sverige, kommo honom
att önska att få lefva i bästa harmoni med konungen
och den furste han nyligen gifvit sig till arftagare, samt
att h. maj:t kejsaren skall rikta all sin omsorg på att
genom handlingar bekräfta detta och visa h. k. h. hur
stor vigt han fäster vid hans person.»
Sucktelen till Rotnanzow.
»Stockholm den 15 nov. 1810.
Jag gör mig till en pligt att meddela ers exc.
mera detaljerade skildringar af hvad som tilldragit sig
här vid den nye kronprinsens intåg i hufvudstaden och
efter hans ankomst, skildringar hvilka jag ej kunde
del-gifva ers exc. i min sista, med posten afsända depesch.
Fredagen den 2 nov. på morgonen begaf prinsen
sig från Drottningholms slott till Haga, der
hofekipa-gerna väntade för att hemta honom till hans offendiga
intåg. Vid ankomsten till Norrtull fann han der
generalmajor Skjöldebrand, funktionerande såsom stadens
öfverståthållare, magistraten och borgerskapets femtio
äldste med direktör Schwan i spetsen, hvilken,
liksom före honom generalmajor Skjöldebrand och
borg-mästar Wallin, höll tal till kronprinsen, hvilka denne
besvarade på franska. (Ers exc. skall här finna
öfver-sättningar af dessa tal och kopior af svaren.)
Härefter fortsattes tåget och efter att ha passerat
kungliga slottet, vek man af in på den gamla stadsdelens
gator, hvarifrån processionen sedan återvände och begaf
sig till sjelfva slottet. Personer, som följt processionen,
försäkra, att prinsen ingalunda var angelägen att helsa
på folket eller förtjust öfver deras glädjerop, emedan han
märkte, att det endast var ynglingar eller rättare sagdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
