Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Rysslands utomordentliga ambassad till Karl Johan - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något intresse af att understödja honom och att han
icke för hans skull kunde modifiera sina storslagna
idéer. Jag inskränkte mig till att svara baron Alquier,
-att allt hvad han sade mig rörande kronprinsens
uppförande enligt min tanke icke kunde ha sin grund i
annat än hans fruktan att detta nya krig, som Sverige
fått sig på halsen efter hans ankomst och som
misshagade många köpmän och personer, intresserade af
handeln, skulle skada honom i den allmänna opinionen,
men att det i sjelfva verket föreföll mig, som om han
och svenska regeringen genom raskheten i sitt beslut
hade visat huru angelägna de voro att göra hvad kejsar
Napoleon fordrade, hvarpå han invände, att detta
oak-tadt många taskspelargrepp existerade och att jag ej
Tcunde göra mig en föreställning om i hur hög grad
den svenska nationen förtjenade att kallas Nordens
gascognare. Det har tyckts mig, som om man af allt
detta kunde sluta, att baron Alquiers instruktioner ålägga
honom att föra detta språk, antingen för att helt och
hållet vederlägga tanken, att kronprinsens val
understöddes af kejsar Napoleon, eller för att söka
åstadkomma söndring mellan oss och Sverige genom att
hopa klagomål på klagomål mot detsamma, emedan
det väl föga bekymrar Frankrike om det uppoffrar
kronprinsen och Sverige, förutsatt att det skulle lyckas
-anstifta ett nytt krig med Ryssland.
Den 5 d:s begaf jag mig till kronprinsen. Så snart
vi hade satt oss till bords för att frukostera, skickade
han bort betjeningen och sade mig, att han för mig
ville uttrycka sin grämelse öfver hvad baron Alquier
spred ut i staden, att jag nämligen vore kommen för
att understödja hans fordringar och att jag hade blifvit
anbefald att göra det i en högdragen och sträng ton,
samt bad mig förklara saken. Jag svarade honom då,
att alldenstund ers kejserliga majits afsigter voro, såsom
jag förut hade äran tillkännagifva, att, så mycket det
stod i ers maj:ts makt, söka bevara det goda förstånd, den
endrägt och de vänskapliga förbindelser, som existerade
mellan Ryssland och dess bundsförvandter,
hufvudsak-ligast med Frankrike, hade ers maj:t, efter erhållandet af
underrättelsen om Sveriges eftergift för kejsar Napoleons
fordringar, värdigats gifva mig i uppdrag att förkunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
