Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Anekdoter och karaktärsdrag från svenska hofVet, berättade af Suchtelen och andra medlemmar af ryska ambassaden - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att illvilliga här måste finnas som önska rubba den goda
sämjan mellan de båda landen.
Baron Engeström skickade mig den 13 juli en
biljett, genom hvilken han inbjöd mig att tillbringa
följande förmiddag hemma hos honom här i staden.
Jag begaf mig dit med konceptet till den not han
borde tillskrifva mig i stället för sin första, och hvaraf
ers exc. häri finner en kopia innesluten.
Han började på samma sätt som förra gången och
ville förmå mig att återtaga min not och behålla hans.
Jag svarade honom, att mitt hof skulle taga mycket
illa upp, om jag lät tillställa mig en förolämpande not
utan att besvara den. Men, invände han, den rör ju
blott herr Langenstein; det var nödvändigt att få ljus
i saken och hvad beträffar förklaringen, som det i den är
fråga om, kan man väl begära sådana vänner emellan.
’Jag ber om ursäkt, herr baron, — svarade jag —
i den till rapporten bifogade noten är hela ryska
beskickningen här framstäld som en röfvareliga och herr
Langenstein såsom dess agent. Jag vet mycket väl
att denna rapport i egenskap af lagenligt aktstycke
nödvändigt ålägger er att i enlighet med er post
begära någon upplysning. Man kan äfven vänner emellan
begära förklaringar, men det fins olika slag af
förklaringar vänner emellan.’
Slutligen visade baron E. mig konceptet till ett
bref, som han ville sända mig i stället för sin not och
jag uppläste sedan för honom mitt koncept, hvilket,
sade jag honom, innehåller alldeles samma anhållan
som hans not, endast i andra ordalag.
Han höll med mig derom och vi slutade med att
gifva hvarann våra noter och komma öfverens om, ha»
att helt enkelt tillställa mig ett bref, och jag att svara
honom genom att äfven förvandla min not till bref,
efter att deri hafva gjort några ändringar med
uteslutande af de uttryck, som enligt hans mening voro
för starka.
"Vi byta bref,’ sade baron E., ’första gången ni
gör mig nöjet af ett besök vid Drottningholm.’
Så slutade hela denna historia.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
