Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografiska notiser öfver personligheter, förekommande i detta arbetes första del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såväl som af Akrells förut citerade memoarer. I sina
Minnen skrifver J. M. Rosén:
»Intressanta voro bjudningarne hos Rosenblads
framför många andra, ty man såg der isynnerhet vid
de större supéerna, alla de utländska ministrarne, svenska
statsråden och i öfrigt alla högre funktionärer, dock icke
bland de utländske ministrarne den ryske, v. Suchtelen,
ty han emottog aldrig någon bjudning, icke ens en
befallning till hofvet, och Wetterstedt gick också ytterst
sällan ut. Blott en enda gång såg jag honom i
sällskap, och det var vid en i Kirsteinska huset af Östgöta
gille tillstäld bal, hvilken han, såsom egare af Finspong,
en stund bevistade. — Om Suchtelen sjelf ej visade
sig i societeten, så var detta dock icke fallet med hans
legatiönsråd och sekreterare, de bägge Bodisco (den
äldre kallade damerna Laidisco, emedan han var så
ful), som man såg öfverallt i sällskap, på spektaklet,
på promenaden, till häst, till vagns eller till fots.
Laidisco åkte om vintern, då släde begagnades,
vanligtvis med ett förspann af tvänne hästar, en hvit och en
svart, af hvilka den hvita gick i skakeln och trafvade,
under det den svarta, särskildt spänd bredvid,
galopperade. En vinter hade B. på Djurgården i närheten
af teatern, för la haute volée under namn af montagne
russe inrättat en kälkbana, der det gick lustigt till, men
kunde vara farligt nog ibland, då banan (den var bygd
af trä, liksom ett torn, sjelfva banan belagd med
isstycken, hvilka hvarje natt begötos med vatten för att
frysa och bli glanskis) var så brant, att de som åkte på
densamma (liggande på mage) nästan stupade på
hufvu-det. Det hördes dock ej af några olyckor, men en
gång tappade Laidisco peruken, hvilket väckte mycken
munterhet bland de kringstående. Den yngre Bodisco
var en mycket kokett herre. En gång, vid en
högtidsdag i Sällskapet för Sångöfningar (Westmanska huset
vid Adolf Fredriks plan, der B. bodde), klädde B.
om sig tre gånger: första gången visade han sig i stor
uniform, andra gången i hofuniform och tredje gången
i civil.» (Sid. 35.)
Beylon, Jean François, lektör hos drottning Lovisa
Ulrika, född i Lausanne, inkallad till Sverige 1760, död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
