- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 2. 1812-1814 /
6

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Stormfåglar vid horisonten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom svårt att ännu hoppas på sin herres
återinsättande i sina rättigheter, men han såg nu stora
tilldragelser förberedas och önskade för den katolska
kyrkan draga nytta af denna kris. Vid denna tid
sällade sig m:me Staël till honom och begärde af detta
aflägsna land en gästfrihet, som den öfriga kontinenten
vägrade dem båda. Undsluppen från Coppet[1] den 23
maj i sällskap med hr de Rocca, som senare blef hennes
make, ämnade hon först öfver Odessa begifva sig till
England, men styrde plötsligt kosan till Petersburg, der
tsaren och de båda kejsarinnorna mottogo henne som
en jembördig. Hon hade der den tillfredsställelsen
att höra sjelfherskaren på visst sätt göra offentlig afbön
för den oinskränkta makten, då han vid hennes
smickrande ord: »Er karaktär är en konstitution»,
replikerade: »I så fall är jag blott en lycklig tillfällighet.» De
patriotiske skräflare, af hvilka hon belägrades vid en
representation på franska teatern i Petersburg, tyckas icke
hafva gjort annat än väckt hennes literära harmsenhet:
»O! de barbarerna! O! min Racine!» utropade hon, i det
hon hemkommen till sig under snyftningar kastade sig
på sin soffa. Beträffande förolämpningarna mot
Frankrike, tänkte hon knappast derpå, eller var snarare färdig
att säga liksom några dagar senare vid en bankett, då
man utbragte en skål för ryssarnes seger: »Nej, icke
mot Frankrike, utan mot den, som förtrycker det».
Det är ett valspråk, som tjenat alla de stridslystna
emigranterna till rättfärdigande och som närmade Joseph
de Maistre och M:me Staël till hvarann vid tanken på
kyrkans eller frihetens pröfningar.

Båda hade till ursäkt sin härkomst från Savoyen
eller Génève. Endast det rojalistiska nitet kan förklara
närvaron af fransmän i tsarens omgifning eller armé.
Grefve Alexis de Noailles från Paris och markis de


[1] Svenske chargé d’affaires’n i Paris, D’Ohsson, skrifver härom:

                                                »26 juni 1812.

M:me Staël har i hemlighet afrest från Coppet för 5 veckor
sedan, på väg till Odessa i afsigt att der embarkera till Amerika,
der hon placerat större delen af sin förmögenhet. Först 14 dagar
efter hennes afresa och sedan hon var i säkerhet, omtalades
densamma af hennes äldste son för den prefekt i Généve, som har att
bevaka hennes steg.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:00:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/2/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free