- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 2. 1812-1814 /
149

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slag och sitt skifte med afseende på innehållet i en
postvagn, som är utsedd att blifva deras offer några
timmar senare; medan — säga vi — de båda
vännerna i Åbo redan i andanom särdeles ogeneradt dela
länder och folk sins emellan (»jag tar storhertigdömet
Warschau och du garanterar mig detl» säger
Alexander; »jag tar Norge med svärdslag och hvarför icke
äfven — Själland och Bornholm — mot en skälig
ersättning och det garanterar du migl» säger
Bernadotte1), finna vi hur grannlaga och liksom med
glacé-handskar den svenske kronprinsen deremot behandlar
saken, så snart en viss »force des choses» bringar
ordet Finland in i debatten. »Minnenas» utg. låter
nämligen förstå att bland de svenske herrar, hvilka
åtföljt Bernadotte till Åbo, redan efter inhemtad
kännedom om de första förhandlingarnas resultat någon »oro»
gjort sig gällande; man ansåg att från kronprinsens
sida redan blifvit gjorda större erbjudanden, än hvad de
från Alexanders sida lofvade fördelarne skulle komma
att uppväga; man tillät sig derjemte något ohemult
tvifla på den ryske monarkens ärlighet och ordhållighet

— man var ännu intagen af dessa olycksaliga »gaml^
minnen» — nog af, man hade derför trängt på prinsen
i ändamål att förmå honom till att åtminstone fordra
vissa reella garantier för de ryska löftenas uppfyllande.
(Sjelfve Wetterstedt var ännu af dem, som icke
alldeles handlöst ville förskrifva sig åt Ryssland.)
Kronprinsen — yttrar »Minnenas» utg. — bemärkte
kejsarens förlägenhet, men » nästan blygdes att begagna sig
af den för att aftvinga honom förödmjukande vilkor»;
han kunde väl — för de svenske herrarnes skull —
icke underlåta att en passant framkasta ett förslag om
Finlands »provisoriska» öfverlåtande såsom underpant
för Norge, men då Alexander genmälde att en dylik
eftergift »skulle ohjelpligen skada hans, tsarens
anseende inom Ryssland», afstod Bernadotte, mindre
skuggrädd för sitt »anseende inom Sverige», genast från
allt vidare insisterande härpå. »Kejsaren tryckte rörd
hans hand», och kronprinsens aflät till Karl XIII ett
bref, deri han på förhand ger konungen tillkänna att

1 »Minnena», del. 6, sid. 243.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:00:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/2/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free