Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framhöll på det lifligaste den ovilkorliga
nödvändigheten af att ytterligare retirera.
Furst Kutusow befann sig i märkbar oro, men teg
envist och suckade.
Och det behöfdes verkligen ej ringa
karaktärsstyrka till beslutet att, trots härens mening och med
åsidosättande af den offentliga ansvarigheten, prisgifva
rikets gamla hufvudstad åt fienden, i all synnerhet efter
ett slag, som man uppgifvit sig ha vunnit, efter en
reträtt, som man frivilligt företagit och med en armé,
som jemte milisen på platsen åter räknade 80,000 man.
Barclay klagade högt. Allt var oordning och
förvirring, ty trupperna trängdes på den otillräckliga
platsen. I detta redan i sig sjelft uppskakande
ögonblick hördes plötsligt dundret af våra eftertruppers
skott, hvilka läto ana fiendens annalkande. Såsom
dödsbud genljöd detta fasans språk i allas öron.
Tanken på möjligheten att ytterligare draga sig undan
föreföll de flesta såsom verkligen skamlig.
Kutusow, besluten att foga sig i de trängande
omständigheterna, syntes dock kämpa med häftiga känslor.
I synnerhet ansattes han hårdt af hertig Alexander af
Wiirtemberg, och anmärkningen om hans ansvarighet,
uttalad af en med kejsaren så nära beslägtad person
måste menligt ha inverkat på hans beslutsamhet. Prins
Eugéne ansag då som en pligt att flicka in ett litet
ord. — ’Min furste,’ hviskade han Kutusow i örat, ’ett
beslut, vankelmod duger ej längre 1’
Såsom träffad af en elektrisk stöt for Kutusow
innerligt glad upp vid detta yttrande och utropade:
’Här måste mitt hufvud ensamt besluta, det må
bära eller brista.’
Generalerna jagade han åtskils med tillropet:
’Nu, mine herrar 1 inga rådslag längre. Bort på
edra poster!’
När alla herrarne aflägsnade sig, vinkade han
prinsen till sig och kysste honom på pannan. Grefve
Rostopschin, krigsguvernören i Moskva, som märkte
detta, gick fram till prinsen och sade i lifligaste
entusiasm :
’Blefve jag tillfrågad, så ropade jag: bränn upp
staden, innan ni lemnar den i fiendens våld! Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
