- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 2. 1812-1814 /
277

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gråtande och färdig att digna ned af förskräckelse,
men sedan hon sett att vi ej voro hundturkar, tog hon
tröst till sig och vi fingo fullt upp af hvad till
kroppens nödtorft hörer. Efter det vi fröjdat oss med mat
och dryck, företogo vi en undersökning af hvad i
huset finnas månde och oskärade derunder med våra
fräcka soldatnäfvar toalettens innersta helgedomar; och
som ej mamsell kommit åter, har jag i hennes säng
och på hennes lakan sofvit bättre, än om hon sjelf
legat vid min sida.

Ser du, på det sättet lefver man i fält; — just
som jag hade skrifvit föregående rader fingo vi ordres
att marschera och gjorde det kl. 5 om aftonen ända
till 12 i det svåraste väglag. På det sättet lefver man
ock i krig. 100 gånger var jag på väg att rida omkull
och lika många gånger blef det ej af. — Jag vet ej
om jag berättat dig, det jag lekt stridsman, och skaffat
mig en häst, en varelse som om det är möjligt är
argare än jag. Också är det högst löjligt när våra
högst olika viljor råka i kollision med hvarandra; helst
som jag tills dato gemenligen blifvit segrare.»

’ »Btinsdorff d. 11 dec.

Vi närma oss med starka steg till Kiel, hvarest vi
i morgon inträffa om allt går lyckligt. Det är
märkvärdigt att vara uti ett helt och hållet fiendtligt land;
öfverallt hafva vi blifvit med artighet mottagna och
vid vår afmarsch har man lemnat oss det vitsord, att
vi äro ett ganska beskedligt folk. Det är väl sant:
hvarken i går eller i dag hafva vi träffat fruntimmer,
emedan dessa flyktat till städerna, för att ej löpa allt
för stort äfventyr med de hiskeliga svenskarne. Ibland
andra historier hvarmed danskarne, efter hvad man nu
kommit under fund med, skrämt de arma holsteinarne,
är äfven farhågan för de blodlystna svenskarne; detta
har föranledt invånarne, som att döma efter deras nu
visade tänkesätt, äro ingenting mindre än danskarne
tillgifna, att flykta undan, men sedan de förnummit det
vi äro ej sådana kannibaler som man utropat oss för,
komma de åter. Emellertid är detta lefnadssätt narr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:00:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/2/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free