- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 2. 1812-1814 /
283

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af Spanien och Indien, utan att han för sin eller sin
broder Josefs del uttryckligen afstod från de
rättigheter, de tillvällat sig genom fördraget i Bayonne.
Ferdinand förpligtade sig att låta Spanien och särskildt
Mahon och Ceuta utrymmas af engelsmännen och att
återinsätta konung Josefs anhängare i alla deras
rättigheter. Ömsesidigt föranstaltade konfiskeringar och
se-qvestreringar skulle upphäfvas och krigsfångarne
fri-gifvas. Den ömsesidiga oafhängigheten beträffande
sjölagen skulle upprätthållas och handelsförbindelserna
skulle återställas i samma skick som före kriget 1792.
Ferdinand förband sig dessutom att betala sin fader,
den afdankade konung Karl IV, en årlig ränta af 30
millioner realer, men efter dennes död ett
enkeunder-håll af 2 millioner francs åt drottningen.

Napoleons plan att genom detta fördrag skilja
Spanien och England åt misslyckades dock. Spanska
regentskapet, inför hvilket hertigen af San-Carlos
framlade detsamma till gillande, nekade, emedan enligt
cortesbeslutet af den 1 jan. 1811 icke något fördrag,
af hvad slag det vara månde, för konungens befrielse
borde slutas med Frankrike och man dessutom, enligt
öfverenskommelsen med England af d. 14 jan. 1809,
förbundit sig att icke utan dess samtycke sluta fred
med Frankrike. Redan innan hertigen kom tillbaka
med detta svar, hade Napoleon ändtligen öfvertygat
sig om, hur onödigt det i hans läge var att längre
hålla konung Ferdinand och de spanska furstarne i en
kostsam fångenskap. Han lät förkunna dem-friheten
och satte intet hinder för deras afresa d. 13 mars 1814,
ehuru underrättelse om fredsfördragets förkastande
emellertid anländt. Han hade följaktligen förgäfves användt
ränker och våldsgerningar för att rycka åt sig
herraväldet öfver Spanien. Det sedan sex år med
exempellös grymhet förda kriget hade gagnlöst slukat hans
härar och skatter och efter vexlande framgångar blott
tjenat till att skaka häns makt och att skänka Europas
öfriga folk det uppmuntrande föredömet af hans
tvångs-väldes förintande.

Äfven i Schweiz uppväckte de allierades;
framgångar önskan att lösa det band, hvarmed Napoleons
inblandning i dess inre angelägenheter fängslat det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:00:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/2/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free