Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oantastligt. Anklagelsen, att Napoleon vållat franska
härens undergång i Ryssland, gick igen — hvarefter
det franska folket rekommenderades som förebild och
mönster för tyskarne. Napoleon hade ännu efter så
förskräckliga erfarenheter tillbakavisat den fred, som.
från alla håll på det beredvilligaste erbjudits honom,
följaktligen funnes ej annat val än att gripa till vapen.
»Samma känsla,» heter det till slut i Karl Johans pro*
klamation, »som 1792 besjälade det franska folket och
dref det att med förenade krafter bekämpa de främmande
härar, som inträngt på dess område, måste nu rikta er
tapperhet mot den, hvilken som fiende inkräktat på er
fädernejord» o. s v.
Vi gå emellertid vidare i händelsernas utvecklings
Den 25 mars 1814 anträdde de förbundna härarne
sin marsch till Paris. Vid La Fére-Champenoise hade
marskalkame Mortier och Marmont, som befunno sig
på väg till Napoleon, den olyckan att stöta på dem
och att lida ett nederlag. Ett ännu värre missöde
träffade generalerna Pactod och Amey, hvilka skulle
tillföra kejsaren ett stort förråd krigsförnödenheter af
alla slag. Deras härafdelning tillintetgjordes. Denna
dubbla seger var af största vigt, emedan den satte
marskalkarne Mortier och Marmont, som förlorat hälften
af sina trupper och 80 kanoner, ur stånd att bibehålla
sin ställning framför Paris så länge, tills det blef
möjligt för Napoleon att anlända, om ock blott till sin
hufvudstads försvar. Hans i den sista förtviflade
kampen intet skyende handlingskraft skulle sannolikt på
sjelfva Paris’ gator beredt de allierade en hårdnackad
strid.
Efter några segerrika sammandrabbningar
stodo-de allierade häraraes förtrupper den 29 mars utanför
Paris. Blott omkring 35,000 man linietrupper och
nationalgarden stodo de båda marskalkarne till buds
för att göra de allierade intåget i Frankrikes
hufvud-stad stridigt. Kejsarinnan Marie-Louise afvaktade icke
striden, utan afreste samma dag med sin lilla son,
mi-nistrarne och stordignitäreraa till Blois. Under den
rådplägning, som först i Tuilleriema egt rum, hvarvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
