- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 2. 1812-1814 /
320

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra gjorde den bäst att hålla sig till den franska,
med hvilken den har en viss likhet, och ännu mera
lär haft förr, innan revolutionen förvildade franska lynnet.

Dock jag afbryter. Dessa anmärkningar lära e}
förefalla dig sanna, men de blifva likväl min
öfver-tygelse. Jag undantager likväl deras literatur som är
och förblifver nog tom.

Om nu ej den nordiske Olof bringar oss till Norge
så böra vi väl kunna återse fäderneslandet i medlet af
juni; kunde vi träffas vore det angenämt. Men sker
det ej förr, sker det nästa vinter, då jag, hända hvad
som hända vill, lemnar min befattning1.»

Baron Stroganoff till Romanzow.

»Stockholm 29 april 1814.

Budsfeapen om de vigtiga tilldragelserna, som
förändrat Frankrikes ställning, ha följt tätt på hvarandra,
och i måndags erhöll man slutligen underrättelsen
om att Bonaparte undertecknat sin tronafsägelse. Då
h. maj:t svenske konungen samma dag infann sig på
operan, uppväckte hans närvaro den lifligaste entusiasm
bland publiken. De storartade resultaten af h. maj:t
konungens och kronprinsens kloka uppförande och
klarsynta politik, såväl som erhållandet af en stadigvarande
och för alla betryggande fred uppfylde svenskames
hjertan med känslor af glädje och tacksamhet, hvilka
gåfvo sig uttryck genom ihållande bifallsrop, då
konungen visade sig i sin loge. H. maj:t tycktes njuta af
dessa bevis på sina undersåtars kärlek. Han helsade
publiken på det nådigaste och visade en till hjertat
gående rörelse.»

1 Efter att hafva varit med om fälttåget i Norge lemnade
Livijn regementet 1815 på permission, uppflyttade till Stockholm
och tog afsked från sin auditörsbefattning 1817, hvarefter han
närmast befordrades till justitiarie i krigshofrätten samt slutade som
generaldirektör för fångvården.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:00:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/2/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free