- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 2. 1812-1814 /
390

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fordringar hos franska regeringen, och hvilka fordringar
af denna regering erkänts, ehuru betalning, i följd af
krig, nekats — så afträdde nu kgl. maj:t till de
holländske fordringsegarne alla dessa anspråk och
rättigheter, hvilka fordringskraf belöpte sig till 2,995,937
livres 2 sous 4 deniers tournois, hvarför alla
fordrings-och rättshandlingar i denna sak öfverlemnades till van
de Poll. Svenske ministern i Paris skulle understödja
och hjelpa gäldenärerna att få sin rätt hos Frankrike
samt der anmäla saken (man stödde sig på 191de
artikeln af fredsfördraget i Paris d. 30 maj 1814).

Å sina kommittenters vägnar erkände van de Poll,
att deras fordringsanspråk godtgjorts och att intet
vidare kraf kunde ifrågakomma. Såsom
liqvidations-kommissarier antogos van de Poll, bankirhusen
Hassel-green och Ketwich & Voombergh (Hogguers
efterträdare), och dessa voro ansvariga, att alla
obligationer och kuponger inlöstes och till Sverige återstäldes.
Inom den 31 dec. 1816 borde alla obligationer vara
inlösta — annars dödades de — och inom den 31 jan.
1817 alla lånet tillhöriga dokument återstälda till Sverige.
De kuponger, som ej inom 10 års förlopp voro inlösta,
dödades. Ministern i Paris hade emellertid fåfängt
understödt de holländske fordringsegarnes genom
öfver-låtelsen egande anspråk hos franska regeringen. Då
slöts genom utrikesministern von Engeström och franske
gesandten i Stockholm de Rumigny ett förslag till
konvention, hvarigenom Frankrike skulle erlägga tre
niondelar eller omkring 1 million francs af
fordrings-summan. Kammarrättsrådet Paul Öhrwall meddelade
förslaget till holländska kreditorerna, hvilka förkastade
detsamma. Nya anhållanden hos Frankrike — förgäfves.
Enligt kgl. maj:ts skrifvelse till statsutskottet den 23
dec. 1817 befans, att den kontanta konventionssumman
betalts före den 25 juni 1816 (se nedan följande
anteckningar!) och att de inlösta förbindelserna till
riksgälds-kontoret återstälts med undantag af 283 st. obligationer
(se anteckningarne), hvilka dock af liqvidations-komitén
uppförts å en särskild förteckning, hvarå fans
anteck-nadt: »massan i Amsterdam ansvarar för betalningen
af dessa utelöpande, förkomna eller utslocknade
partialtitlar». Då riksens ständer fåfängt (se anteckningarne)
begärde att återfå de i Holland deponerade hufvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:00:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/2/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free