Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sol-Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nu var bara att tänka, tänka snabbt.
Och jag tänkte snabbare än tanken själf den
gången. Så vek jag af, skar öfver en rödjning
och böljade springa, lugnt och beräknadt, ty jag
visste med hvem jag kappsprang.
När jag kom ut på landsvägen, fick jag se
Olof i Sjö stå och gapa med hufvudet vändt
mot dödsmyrn.
Det behöfdes inte mer, för att jag skulle
förstå. Olof var en slö, en som alltid böljade med
det minst viktiga, när han skulle berätta något.
Naturligtvis hade han börjat med att beskrifva
hvar genvägen gick fram i stället för att säga,
att den bar till död för en och hvar, som inte
kände till hvarje tufva, hvarje strå, hvaije
skiftning.
Men nu var inte tid att harmas 1
Jag ropade till Olof att skaffa rep hos torpar
Karl, och så störtade jag ut på myrn, som
glödde blodröd ff kvällssolen och var lockande
och fager som en kvinnas blomsterprydda barm.
Gud, Gud, hvarför tillstadde du det! Aldrig
ha fotter flugit snabbare än mina gjorde den
gången, och ändå beräknade jag fortfarande
hvaije andetag, hvaije steg.
Jag måste orka hinna upp honom. Jag
måste!
Till ropstenen var faran inte så stor; dit
gällde det bara att följa stigen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
