Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litet barn, en gosse, »funnen i snön hos en
döende tiggaremor».
Ja, rik nog var hon ju att våga hålla upp
hufvudet äfven efter detta — och hon höll upp
det som för två.
Men klok var hon också.
Hon ställde till gillen för de rika och
be-gåfvade de fattiga — allt för att göra sig tåld
i byn — tåld med barnet.
Nå ja, tåld blef hon, men inte mer.
Pigorna, som hon styrde med kedjebetsel,
flyttade så fort de hunno — och grannhustrurna,
gillesfolket, hviskade fula ord i smyg. Värst
blef det med drängarna, som tyckte sig ha fått
rättigheter.
Men hori redde sig. Myndigare husbonde
än hon blef, fick man leta efter.
Men under vägen till myndigheten blef hon
en annan. Sig lik på sätt och vis var hon ju,
men man tänkte bara aldrig mera på att hoppas
något stort af henne.
Hon hade som våldsamt stannat af i växten.
Gossen var grann och mörk som hon, men i det
mörka tittade stadsherrns blå blick fram.
Du må tro Thora var sträng mot honom,
gossen, när någon hörde det; eljest låg hon på
knä och tillbad — det blå i Thora tillhörde
lifs-festmänniskorna ,de, som skapa det stora hatet
af den stora kärleken — för storhetens skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
