Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Micco Pajko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men skada mot skrymt kunde då inte litet
gudsord göra.
Micco Pajko hade inte missräknat sig,
välsignelserna stänkte efter honom ur dörren som
droppar ur en vigvattenskvast.
Han småskrattade — men otrefligt kändes
det inte.
Vägen gick öfver den värkande potatisåkern
— så öfver ängen, där vinterfodret redan var
af-betadt — sedan återstod bara en trasig bro.
Micco Pajko tryckte bättre ned kasketten
på hufvudet, kände efter om han hade det
skyddande kritstycket kvar i fickan, och så vek han
beslutsamt af in i bärgsskogens skymning.
Svalt och skönt var det härinne — men så
underligt blått! Ett klart dunkel! Man såg allt,
men ingenting såg ut som vanligt.
Trädtopparna svajade och vaggade i det
döda lugnet, och när Micco Paj ko kom djupare
in, så märkte han, att flera af dem stego ned
och läto rangliga, magra trädbarn äntra upp i
stället för att dricka krafter och hälsa uppe i
höjden.
Nu förstod Micco Pajko hur skogen
hushållade för att kunna hålla hela sin stora
skara-vid lif, trots trängsel och kväfvande snår. Men
styggt var det för en dödlig att se hur det gick till.
Nu gick han rakt fram med ögonen stadigt
fasta på stigen. Han mådde inte bra af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
