Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buabruden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För alla hade hon en särskild omsorg. Hon
ville bara pyssla om och ge. Ja, ett
förunderligt väsen var hon på den- tiden. Hjärteglitter,
hjärteglitter låg det öfver henne!
Med kärlek hade Margit inte haft stort att
skaffa.
Visst flockade sig gossarna ifrigt omkring
henne vid gillen och dylikt, men sedan stodo de
bara och väntade.
De ville bli roade de med!
Men den stören tog inte Margit på sitt lass.
Nog skrattade hon, men det var åt dem.
Då kallade de henne »snål», alldeles som
tiggare, som gått miste om en almosa.
Så hände, att modern gick ned sig på isen
sent en höstkväll. Ropen hördes till gården,
men hjälpen kom för sent ändå.
Man behöfver tid att glömma slika rop, herre!
Margit frös fast i dem, hon!
Men den som glömde, det var fadern.
Bröllop följde så hastigt på begrafning, att
prästen bara behöfde bläddra om några blad i
handboken och gästerna att ömsa min.
Margit fick befallning att lägga af sorgen,
hon, hvars hjärta ännu klappade i dödsångestens
frossa och hvars öron voro spända i ett ständigt
hämskt lyssnande!
Så kom hon på bröllopet i sin svarta dräkt,
och svarade, när man ville hon skulle dansa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
