Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buabruden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och spela om kvällarna för »storfolket» — för
dem, som inte synas!
Spela bland störtande fall af blånad luft
med skum af fradgig mossa och hvitgrå lafvar!
Här nere var alltid mörkt och fuktigt. I den
tomma vattenrännans botten glänste stenarna
som blankslipade benknotor; strandbäddarna
voro sönderslitna, som om vattnets jättar under
färden ner till Storlängssjön lyft sig upp på
armbågarna för att titta, huru det såg ut på
land.
Under brådskan hade vattenfolket också
störtat ned klippor, ryckt upp trän, rusat igenom
bärg och borrat djupa kittlar.
I de kittlarna bodde storfolket. Margit
hörde huru de sorlade och sjöngo. Ja, ett par
gånger såg hon till och med sjöjungfrun dansa
i de blå luftvågorna — men då höll hon igen
ögonen, ty hon visste, att storfolket inte var
att leka med, om människorna försökte få se för
mycket af deras hemligheter.
Till Margit kom så ofta drömmar, att hon
var den döda forsens förstenade näck, som fått
löfte att spela sig till lif igen!
Men fram på sommaren orkade hon inte
ens drömma — hon var tyngd af sin egen
lyckokänsla. Biet hade samlat för mycket sötma,
herre . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
