Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buabruden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon blef också bjuden att resa bort, men då
skrattade hon bara trotsigt och frågade om folk
glömt af, att det skulle bli glädje i huset nul
Jag höll mig kvar i gården i tanke att–
Maja var skicklig i konsten att snärja män.
Pojkens egen ofördärfvenhet hjälpte också till.
Nu kunde han inte slå sig loss längre:
bröllopsdagen var innel
Också var Maja strålande, och så var
Margit, som hållit fast vid att få bli framma, och
nu höll på att klä’ bruden i storkammaren.
Hon stack nålar, grannlåter och band så
försiktigt i Majas hår, som om hon prydt sin
käraste vän. Och kanske att Maja var hennes
käraste vän: hon mindes ingenting merl —
Själfva tistelorden svängde som glödande hjul i
hufvudet på henne! Allt sviktade!
Just när slöjan sattes fast, kom bud att
Sven ville tala med Margit.
»Gå du», sa’ Maja fryntligt — hon hade råd
»vara folk» nu. — »Det gäller väl begåfningen,
tänker jag. Framman ska’ ju alltid begåfvas.»
Margit såg på henne trött. Så fyllde hon
händerna med plymer och band och gick sakta
ut till Sven.
Sven, i full brudgumsmundering, var hvit
ända till läpparna, och rösten var pressad, när
han hviskade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
