Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enoch frostmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omsorger, dem bara en mor kan hitta på för
att trösta ett barn i nöd.
Lisa såg på henne undrande — men hon
tackade henne aldrig, närmade sig henne aldrig.
När stunden var inne, ordnades allt på
gården som när matmodern själf väntade sin svåra
timme. Enoch for själf efter barnmorskan.
Till och med bröllopslakanen befallde Enoch
fram och att det skulle tändas i fönstren.
Svår pina blef det, men hon teg,
moderbarnet: hon var Enochs dotter efter allt!
Åtta dagar senare berattade modern, så mildt
och fogligt hon kunde, att Enoch bjudit hela
socknen till fadderskap och att Lisa själf måste
bära gossen till dopet, som sed och bruk för
ogifta mödrar var.
Lisa kröp ihop i ångest och ropade: »nej,
nej, nej!» Men då fann modern just de ord hon
borde finna om Enoch — och hans kamp och
Lisas skyldighet att lätta den!
Lisa gret, men hon ropade inte längre nej.
Precis tre veckor efter gossens födelse
rullade tveksamt och skyggt kärra efter kärra in
på Älgögårdens husplan.
Du förstår nog, herre, hur skadeglädjen
slagit ut i blom under denna tid och hvad tal och
prat det varit uti bygden!
Hvad skulle Enoch säga — göra? — »En
gift karl och en nedöfveibo till!!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
