Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33. Sköksjomfruns sonn.
(Öfvitsböle i Mörskom).
He va äin torparpojki, som va i skögin; so kom sköksjomfrun
o vild förläid onon at han sku jör åt henna. Naer han int va mae
om såkin, to hun yksen å onon o slo enna i äitt trae järns mä oga.
Kanski han to bläi rädder; han gjord henna ti viljes.
Senn, naör pojkin bläi so stor, so kom han ti tjörkbakkan o
hadd yksen mässe up armn. O so kom to te sama torparn, o so känd
han bara yksen senn. Men to tykt pojkin: „Naer du käns ve yksen,
får du känn de ve me o“. Naer han to kom ti torparn, kund dom
int fod onon, han åt so grymt myky. Naör int torparn hadd makt
ti fod onon, modist han gå ti hans härre, som hadd egendom, at
härm sku tå onon.
So lådd härrn honon ti tryska. Men han gjord alt som fånot
va. Han rykt undan åsn, som va undi parsona o rykt alt nér, som
findist, o vrak alt i löan. O so bröut han å åsn o tryska mä honon
yvy alt, sän he bläi smått. O so jikk han i lödöm, o so släft han
äin faehunn, o so flöug bodi agnar o halm ut, o so va séden räin.
To jikk han upp ti gårdn o bijaerd säkkar ti lägg i. So kom he
tolv tunnor. O naer han fikk alt i säkkana, bar han upp he alt up
äin gaggo ti gårdn. So läit härrn mal séden ti mjöl o bak e ti bro.
O so läit han slakt tolv uksar, o dom hudana läit han lag ti ränsil.
O so pakka dom inn bodi tjyt o bro o rusta honon ti som dom kriga.
O han sku to få alt, som han sku tå inn, ti äjji låod.
Naer han to kom ti, jikk han upp i äin stör stäin o sattist o
ita. Naer han to börja ita, börja dom suta på’n. Men naer dom söut
mä kulor, tö han o kasta bort dom o så: „Kastin int blåbaer i måtn
mennM. Men senn börja dom suta up honon mä kanon. So så han,
at dom int sku kast böunor i måtn, o kasta dom bara undan. Han
åt bara so läggi måtn räkt. Naer han hadd iti alt upp — härrn rusta
mae onon äin litn kanon, som han fikk jusom ti tjäpp — so tö han
senn ränsil up ryggin o senn tjäpp i hånden, o so jikk han ti som
dom söut. O so klobba han o trumfa omm dom, so läggi dom gjord
mötstond, o jäga bort dom allihop. Han va luva häila lånde, som
han sku va kår ti tå inn, o so fikk han o.
Jrafr Nyland II, sagorna 42—47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
