Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kattn i spisn, jässen po borde, haran under borde, bässn under lavan,
ikorne ti sprigg krigg väggana, o tuppen sölv satt se po un.
Nser tontn komd himm, so ga bjorn an en örfil po étt ora
o varjin po he ana. To tykt tontn: „Ja tror dom släiker ijael
me nu".
Knaft hadd an fått dömen fast, so va dsBr en nålmakare, som
bäit an i fotn.
To sku an sok se éld, men stakk svåvelstikkon i kattoga, o
kattn räiv an to från he éna ora ti he ander. „Jåsså“, så tontn, „haBr
si ter en gamal tjärigg o kardar. Hun spottar o un svaer o river mä
kårdtinnana ot ogona."
Senn sku an gå ti borde ti sok élsdön ot se. To hakka jässen
an po figgren. Han trodd to, at e sku va en skräddare, som sku
klipp an.
So komd haran framm o bäit an i fotn. „Jåsså, haer ä en jisäll
o ti nålmakarn, som va vi dörnen", tykt tontn.
So sku an gå under lavan. To gå bässn an en duktiger puff.
Tontn trodd åter, at e sku va en skomakare, som sku slå an mä
läst ren.
So börja ikorne sprigg krigg väggana, o tuppen ropa: „Kukku
lullu, ja ska tå båk ja!M
Tontn bläi rädd o för ut, o jikk inn ti bön o fråga åv an, va
an hadd i baston, o birätta om dom, som hadd släikt an, o
nålmakarn o alla dom, som bisvaera an i baston.
„ Tjära får börja sprigg krigg väggana, o gambel får ropa:
„Kukku lullu!" tykt tontn, „men nu får ja härifrån, o alder komber
ja hi mér".
Ander moron kom djuren ti kunjins gål. Tuppen flog opp po
kamarfönstre o ropa: „Kukku lullu, ja vil hå böns kvarn tibåks!"
To sikka kunjin ut folk o lät sät tuppen i hönshuse. Daer lät
tuppen raeven slå ijael alla hönsen. Senn för an åter ti fönstre o
ropa som sist.
Kunjin lät to sät an i fårhuse, men so slö varjin ijael all fåren,
o tuppen komd ti fönstre o ropa åter.
Nu lät kunjin sät an i faehuse. To slö åter bjorn alla noten,
o tuppen komd ut jinum fönstre o ropa åter.
Nu bläi an åter fasttajjin, o nu sku dom stäika’n, at dom sku
få en skapliger måltid för all skada, som hadd sétt. Naer an va
ann-rätta, so åt kunjin opp an aléna.
To nu kunjin sku roka på måtn, so stakk tuppen ut huvu o
så: „Ja vil hå böns kvårnen tibåka!"
Nu sikkar dom ätt skarprättarn, at an sku kom hugg huvu åv
tuppen, men tuppen drö huvu tibåka o skarprättarn slö båkklintana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
