- Project Runeberg -  Nyländska folksagor och -sägner /
113

(1896) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108. Hur bjyornen blié arger po raeven.

(Purnu8 i Sjundeå).

Förr i vaerdn naer alltigg kund tala, so va de ién bjyorn o ién
raev, som för ut o stjäla ruåg. Raeven, som alti ä full i faen, narra
bjyorn ti ta agnana, o sölv tö han ruågin.

Senn naer dom a köka gryotn, so för dom ti varann o si, hokon
som sku ha bäter. Naer bjyorn suå raevens gryot, så an: „Hur i all
vaerdn a du fuått so viter gryot, ja hår so svarter?"

»Klappa miéra, klappa miéra", så raeven.

Bjyorn för himm o klappa, o ju miéra an klappa, ju tunnare
blié den. Nu märkt bjyorn, at raeven a narra onom. O äfter den
goggon ä an so hälkulis arger po raeven.

109. Hur nattslipun bläi kugg för foglana.

(Öfvitsböle i Mörskom).

Äin gaggo huld foglana äitt stört mote, för si tom sku väl kugg
åt se. Hur dom to rosta o rosta, so vild e int bli nogan énihäit å.
Ti sist föreslö äina, än dom sku försöka, kvemm å dom sku va hévst
ti flyga, han sku bli kugg. Naer nattslipun hord he, sattist him upa
orns ryggin, för si hun jissa, än orn sku va hévst å dom. Naer dom
sidan alla kapast, för orn so naera sölen, än e alt bränd fjädren å
nattslipun, som sat up ryggin hansis.

0rn vénd se nu omm, o naer an så, än alla va bakett onon,
ropa an: „Ja ä hokst".

„Ja ä ännu höger", skräik nattslipun.

Naer to foglana fikk si hörslikan dåli kugg dom hadd fått, bläi
dom so arga up nattslipun, än hun igga mäir vågar vis se om
dagana, bara flyger omkrigg om nétren, o alt ifrån te stonden har hun
igga ijäder mäir hälder.

110. Gammelmor, som blef spillkråka.

(Mårtensby i Sibbå).

Det var en gång på ett bondställe en värdinna, som var så
noga, att hon aldrig gaf åt en tiggare en enda bit bröd. Så fick
hon sonhustru, som blef värdinna. Hon var mycket medlidsam mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:01:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aanyland/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free