Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Ja hår int bara nogra möggliga", tykt pojkin.
„No, gé nu domm hälst", tykt kårn.
Pojkin gå o bå, at han sku visa honom vaBgin ti Aråbien. Kårn
visa vaBgin o så, hur han sku göra, när han sku koma framm.
„När du kommer framm", så han, „so ska du akta däj ti gå
opp i slote, öfter de söln ha stigi opp. Po gårdn står et stort trae,
o opp i toppen po de trae fins et hål, o i de hole ska du stikka hann,
so får du vatn so myki du vil hå, men de ska alt göras, innan söln
ha stigi opp. När du ha fott, va du ska hå, ska du skynda däj
där-ifråna.
Pojkin takka för underrättelsen o rest sin vaBg.
När han komd ti slote, so sovd di alla. Han gikk do inn i
prinsässans rumm o sovd mä henna, utan at hun vist å de. Läggi
våga han int ändo sova, otan steg opp o komd ut. Daer skrev han
po väggin, vemm han va o varifrån han va. Senn fyld han fiaskona
mä vatn fron trae o tö en kvist ota sama tr® mässäj o för därifrån.
När han komd himm, smörd han fådrans ogona mä vatne, o di
bläi ginast friska. Senn birätta han för fådran, hur de hadd gott,
o han börja tykka omm honom, men brödren börja i ställe hata
honom, när han hadd bäter tur som dom. Utanför stån hadd di en
öbibudd holma, o di fikk han flytta o bö aléna. Kvistn, som han
tö mässäj fron Aråbien, plantera han po holman, o den väkst opp
o bläi en stör fåstnigg, o dser arbita han o levd brå.
När prinsässan po slote i Aråbien vakna, känd hun säj illa ti
möds. Him vist at nogon hadd sovi mä henna, men hun vist int,
vemm de hadd vari. Hun steg opp o gikk ut, o do fikk hun si, va
daer va skrivi, o börja fundera, hur hun sku få röda på honom. När
hun hadd fundera en stund, bislot hun ti fara o soka opp honom.
Hun röst o rest o komd ti slut ti den kuggin, som hadd skikka sina
söner ti Aråbien öfter ogonsmörja.
Först träffa hun den älsta sonn o fraega å honom, om han hadd
vari ti Aråbien.
„Jö", så han.
„Va jörd di d®r, sovd di, häller brygd di, häller baka di?"
„Di baka", så han.
„Gå din v®g!" så hun, „du ha int vari d®r".
Senn fr®ga hun å den andra sonn: „Va jörd di i Aråbien, när
du va d®r, sovd di, häller brygd di, häller baka di?"
„Di brygd", så han.
„Gå din v®g, du ha int vari d®r! Hår ni int nogon tridi brör?"
fraega hun.
Di så do, at di hadd én, men at han bödd po en holma utanför
stan, men at hun int kund få träffa honom. Hun brydd int säj om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
