Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
No, ktmdjin så to: „Tu mo nu fara o tå vatukogkarn mädde
o si o djör, kva sit du vilw.
No, pojtjin, han satt se åter båkländjis up ryddjyn bara, o so
för an å ti skoj in o suggd mä véjin likasom tom åder dagana förut.
To tö an senn gullsködd häst o sin värjo, o so räid an, sön
jugg-äildn stö ett hästrompon bara.
No, naer an kom ti ormgårdn, so kom trihuvudratjin imöt onon.
So räid pojtjin bara råkt upa dratjin åter, sön hästn trampa mä båda
frammfotren två huvur å dratjin. Te tridi hugd an sölv å mä värjon.
So vénd an omm o för som äin pil tibåka ti sköjin o tö senn
vatu-kogkare o för ti slote åter.
So fråga åter kundjin å onon, om an så nogontigg.
„Nö så jau, tykt pojtjin.
So fråga kundjin to, kvemm som hadd tajji live å drakana. So
va daer indjin, som våga tjännas i vider to, int. Men so trodd
kundjin änto, än nodjin å prinsana sku ha djörd e. Men han satt än to
för dom äitt nytt prö, kvemm som sku va stond ti rid upp i äitt
höukt glasbjärg ti prinsässon.
O so börja dom to försöka äin ett te anan, men iggan slapp
upp, hästana däiras stalp ikull, sön poron stö upp bara.
No, so fråga pojtjin uto kundjin, om int han sku slipp ti ti
sia o.
Men kundjin så bara, än int han sku kuna biställa nogontigg ti.
Pojtjin han fråga bara mäir, om int han sku slippa. No, so
så kundjin: „Tu mo nu slippa!u
Pojtjin fikk vatukogkarn senn åter o sattist båkländjis o för ti
sköjin likasom förut o tö senn stålsködd häst o sin grannkléder upa.
O so räid an to ti bjärji o räid äitt gott stykk upp, men naer
an int slapp lägger, so vénd an omm o för ti slote. So fråga åter
kundjin, om an så nogontigg daer.
„Nö så jaa, så pojtjin bara.
No, anan dåin sku dom åter ti försöka up nytt. So för åter
all prinsana, o iggan va stond ti slipp upp, bara hästana stalp ikull,
sön bäklana stö i vädre. So för pojtjin åter å mä vatukogkarn.
So tö an senn silversködd häst från sköjin o för upp ti halva
bjärji, än bara bitana stö krigg orona.
No, naer an åter kom tibåka, .so fråga åter kundjin, om an hadd
sitt nogontigg.
„Nö så jau, tykt pojtjin o djikk bara ti sin vånliga syslo.
No, tridi dåin so sku dom åter all prinsana ti försöka. Tom
räid, o tom skrapa, o tom försökt up alt möd, men hästana däiras
för mä näsana i bjärji o stott téndren ur munn, än dom bläi liksom
tannlöus tjäliggor, men upp slapp dom indjin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
