- Project Runeberg -  Nyländska folksagor och -sägner /
165

(1896) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tala far de“. 0 han släft me. 0 haBr ä ja just te sama nu, som
dom ha bihandla so illa."

„No, ä du riktit saeker up de?a så kuggin.

„Jöw, så bruden. „Nö ä han te sama.w

„Haer ä riggin, som ja fikk ti minne å enna“, så pojkin. O so
slapp an to ti bli måg åt kuggin, men te älder brodern lät dom
skjut ijael.

134. Kuggliga hörngardi.

(Hommamby i Liljendal).

He va äin forvislöus pojtji, som va utan fåder o mödro. So
va e äitt folk, som to onon o sku foster upp onon, til an sku bli
stori. Naer an to hadd vari taer äin tid o bläi stori, so sikka dom
ut onon, än an sku sok se vallställe. O so djikk an, o kom ti äitt
härrgårsställe, o so fikk an valltjénst taer. Men so fikk an äitt dålit
gardi, som an sku bör gå vall mä, fikk int ana bara kattor o hundar.

Första dåin som an va vall, so va hundana o bäit onon, o
kat-tona klost onon, sön an va mytjy önöjder mä vallgandjin senn.

So kom frun o fråga å onon, kva an tykt om garde sett. Men
so tykt an, än e va mytjy dålit ti gå vall, naer hundana bäit onon
o kattona klost onon. So så-frun: „Vi ska gå ut o sia upa dett
garde, hur dom läiker tisamans*. So hadd an äin litn hunn änto
ifrån sama s&lskape, som alder hadd djörd noga illa åt onon. So stö
pojtjin i forstodörn o fundera, om an sku bör ryma hälder, kva han
sku bör djöra, för han vild int gå vall, int. So kom to te taer lil
hunn, som alder hadd djörd noga illa åt onon, o drö onon i
byks-bäine, liksom an sku ha vila hav onon ti kom bakett se. Naer hunn
hadd drajji lite, so släft an å o börja gå åt äin skaffridör, som daer
va. Men pojtjin han försto int hunns mäinindjin o djikk int
iggar-stäns.

So kom hunn åter til onon o djörd up sama sätte.

Naer hunn ännu kom tridi gaggon o djörd lika, so börja pojtjin
förstå, än e va nogontigg, o börja gå bakett. So tö an ypy
skaffri-dörn, o so djikk hunn föri inn. So börja hunn ti soka i knutana
o so hänta an framm åt onon äitt par skönar o äin tjäpp. O so
kund hunn bör tala, o so så han åt onon: „Täss jaer skönana ska
du hålda, för tom blir ti stör nytto åt de i frammtinn. An om du
vil nogon gaggo fört framm, so bara du säter täss jaer skönana up
de o tvinnar de tri kvarv ikrigg, so ä du ti, som du ämnar de“.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:01:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aanyland/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free