Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304. Om Håns Rönn.
(HeUinge).
Förr i vaerdn sku min fafas får, Håns Rönn, blivi bortrovager
ota kasåkrena, o han sku a vari bönson fråjji Kärras i Hétbakka, o
han add do vari me år. Kasåkkin sku senn a sold’n ot löjtnantn
o fått tjugufamm rubel. So hadd ryssana fari opp ti Österbotn, o
han add daer träffa äin svensker skumakare, o han add fraega ota
Rönn, om an int sku vila ti svenskana.
„JÖ“, hadd an tykki, „men hur ska ja slippa di?“
Skumakam hadd do lova ti tora’n ti svenskana. Men nu va
de so, at dom modist gå ginun ryska lägre, o do hadd dom klsödi
ut pojkin i kvinnfolks klaeder, o so tö dom äin nöt po äin logg stogg
0 gikk o bår den, o po de sätte slapp dom ginun lägre. So ford
den daBr skumakarn pojkin över ti svenska armäin, o do hadd an
vari i nie år mä ryssana.
Senn drö svenskana över norska fjällen, o han föld mse, o daer
hadd vari so kalt opp po dom bärgana, at kårn, som an add siti
po hästryggin, so hadd’n frusi ijael, o dom hadd kuffa nér’n, o daer
hadd’n blivi. De sku a vari so kalt, at de hadd frusi logga isstiklar
från näsan nér ti sålknappen.
Nu hadd lösn déras frusi ti först, o dom hadd senn gått vils,
som iggin hitta vaegin. So hadd de fassna för dom äitt klaelass i
snon, o naör dom hadd gått äitt dygn, so kom dom tibåks ti sama
ställe ijänn. Dom hadd int havi iggitigg ti élständil, o do hadd dom
modast spita bysstokkana sönder ti tändil. Daer hadd nu mogga
frusi ijael, men han add ändo havi äin duktiger vammalspäls, o han
bärga säj brå mä denn, o kom lyklit över fjällen ti Norji. Senn
kom’n ti Svärji o därifrån slapp’n himm tibåks.
Naer an hadd komi himm ti mör sin — hun levd nu do ännu
— so hadd’n börja fraega, om un int hadd nogon sonn. Do hadd
un svara: „Nu hadd ja äin, men ryssana för å mae’nu, o do hadd’n
sakt, at an va den sama, o hun hadd blivi so glåder, at un rätt gräit
1 bara glädji.
Naer ryssana kom ijänn hi i lande, so hadd dom komi ti äitt
torp, Lindo, hi i Nakkbole, som han, Rönn, do hadd havi, o daer hadd
dom bäita hästana i äggin hans. Naer dom senn hadd sovi,
kasåkrena, so hadd an gått o tått äin kavaj ota kasåkren o klaedd^ på
säj, o do kund an gå vart som hälst mä ryssjakkon, o han sku senn
ha gjord mogga kaskunåler ot ryssana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
