Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 3. Verksamhet i Götiska förbundet — Inträde i Vitterhetsakademien — Samlingsverk öfver skrock och trollerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skref i Mimer 1839 på uppmaning af riksantiqvarien Liljegren,
hvilken för sin då under tryck varande afhandling om runorna
önskade veta huruvida spår af dessa bokstafsformer ännu kunde
upptäckas bland inhemska vidskepliga öfverlefvor.
Med dubbelt nöje uppfylde Rääf denna önskan; han erhöll
derigenom tillfälle, säger han, att såsom medborgsman betyga
sin erkänsla mot outtröttliga bemödanden för bevarandet af
fäderneslandets minnen, och såsom enskild, sin tacksamhet för de
biträden han i egna forskningar njutit.
Men han utbad sig att få omfatta ämnet något vidsträcktare,
än det blifvit framstäldt; att få lemna en kort beskrifning af dessa
skrocks och vidskepelsers oliktidiga ursprung, deras särskilda
arter och beskaffenhet.
»Bland de vidt åtskilda vägar — säger R. — hvarpå tanken
tillbakavandrat för att uppleta kunskapernas första härkomst,
tyckas alla vilseföra och förleda, utom den enda, som vid sin
ändepunkt visar uppenbarelse och åskådning. Allt vårt vetande och
tänkande, historia och filosofi, bevitna gemensamt ett tillstånd af
oskuld, klarsyn och samlif i och med naturen, hvarunder det
unga menniskoslägtet kände eller förnam tingens betydelse, deras
inbördes sammanhang, deras fiendtligheter eller frändskaper.
Hvad vårt tidehvarf än må skryta af sina slutföljdvetenskapers
nyhet och rikedom, äro de dock intet annat än härledningar från
dessa åskådningskunskaper, utvecklade och sönderdelade i mån af
slägtets uppjagade behof eller i följd af dess växande hug för
enskildheter och deras skarpa bestämning.
Både under barndomen och sömnen återvänder städse för
hvarje personlighet ett mått af hela menniskoslägtets ursprungliga
åskådningsvetande. Men, liksom från dessa tillstånd endast en
liten del qvarstannar i minnet och en ännu ringare bibehåller
sig inför det väckta* sjelfmedvetandets granskning, äfvenså kunna
vi ana, att det skönaste och sannaste, hvad våra förfäder känt,
åter fördolt sig, jemte deras oskuld, uti dess hemland; och vi
veta, att bland återstoden icke allt blifvit gilladt eller upptaget af
vetenskapernas lagstiftare. En myckenhet kännedomar, af
be-tviflad äkthet, har varit utstött från regelrätta studier och
öfverlem-nad åt folkens massor, att såsom deras natur-filosofi muntligt
fortplantas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
