Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 5. Ännu ett residensombyte — Familjeförhållanden — Gästabud på Forssnäs — Patriarkalisk ställning till sockenboar, uppfattning af folkskolor och presterskap — Anförande mot ångkraften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
infann sig gående med pressjemet anständigt i handen, hvilket
han ock följande dag stälde sig till efterrättelse.
Sjelf begagnade R. på utflygter inom grannskapet sällan
annat fortskaffningsmedel än det enklaste och naturligaste, och
använde han hästar och vagn, så gick han åtminstone alltid i
backarna, och förargade sig öfver dem som åkte uppför. R. var
af ett ståtligt utseende, lång, rak och rörlig och under större
delen af sitt lif en ovanligt stark fotgängare. Till Tuna, den
Hammarsköldska egendomen i Kalmar län, belägen 7 till 8 mils
väg från de Rääfska godsen, gick han pä dagen, och allmogen
vid Buhlsjö säger ännu att »när gamle kammarjunkaren gick utåt
landsvägen, var det liksom en strimma».
På somrarna vandrade han stundom kl. 4 på morgonen en
mils väg som slöt med en brant backe, nämligen för att vid
Kämpakulla i N. Wij dricka brunn, och återvände omedelbart
gående, utan att före sin hemkomst hafva förtärt något annat än
vatten. För öfrigt inrättade han en brunnsdrickning på Buhlsjö
egor, der en källa fans med jemhaltigt vatten. Till skydd mot
störtskurarna lät han här uppföra en rispaviljong och begagnade
i öfver 20 år — icke så mycket för att bota, som för att mota
sjukdomar — regelbundet denna helsokälla i förening med den
strängaste diet i stället för att, som, han uttryckte sig, »flacka
kring land och rike till utskräflade badorter.»
Vid 80 års ålder tog R. ännu kall dusch från qvamrännan.
Pels begagnade han icke förr än på allra senaste ålderdomen,
och ännu två år före sin död åkte han på vintern ett par mil i
en tunn blå slängkappa. ’
Fjädervagnar voro naturligtvis i R:s ögon en temligen
onödig uppfinning*. En dag omkring 1870 kom han åkande på en
äkta »skallerorm» till en af grannfamiljerna, och då man der
gjorde någon anmärkning öfver åkdonet, svarade han:
»Mennisko-slägtet är förvekligadt; jag är icke van vid bättre». När han vid
samma tillfälle märkte att i det komfortabla rum der han inträdt,
funnos blott ressårstolar, frågade han om det icke skulle vara
möjligt för honom att bekomma »en ärlig trästol».
* »Mäktiga herrar1 göra mäktiga ting», yttrade han sarkastiskt till en af
sina närmaste, då denne skaffat sig en för öfrigt helt anspråkslös, men med
fjädrar försedd chäs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
