Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 5. Ännu ett residensombyte — Familjeförhållanden — Gästabud på Forssnäs — Patriarkalisk ställning till sockenboar, uppfattning af folkskolor och presterskap — Anförande mot ångkraften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I fjerde delen af Ydrebeskrifningen utvecklar han mera
fullständigt sina åsigter i detta fall, då han talar om sin
ögonsten: de traditionela kunskaper som svenska folket enligt hans
öfvertygelse egt i arf ända från hedenhös. I sin öfverblick af
den tiden, då ännu inga tryckta böcker funnos och då de
hand-skrifna voro fåtaliga samt högst dyrbara, utför han con amore
en skildring, hvars inledningsord äro dessa:
»Uti astronomi och tidräkning var folket då väl bevandradt.
Af konstellationernas ställning bestämdes loppet af nattens timmar
under hvaije årstid. Med tillhjelp af runstafven uträknades
sön-dagsbokstafven, månskiften och alla rörliga kyrkofester; många af
dessa förhållanden utröntes ock genom vissa beräkningar på
fingrarna och deras leder, likartade med dem som uppgifvas i den
isländska Rymbegla, en förmåga hvaraf några få dannemän voro
i besittning under författarens ungdom. Utan tillhjelp af regler
uträknades snabbt och lätt i hufvudet ganska invecklade frågor,
med hvilkas upplösning griffeln nu finner en långvarig
sysselsättning. Byamännen ensamma, eller biträdda af nämnd, uppmätte
sjelfve och delade sina egor, utan tvister och utan nya
landt-mäteriets omgångar, omåttliga kostnader samt ständiga
förändringar. Regenters namn, landets öden och egna slägters ättartal,
ihågkommos för långa tidehvarf. Alla växter buro inhemska
namn, allmänt kända liksom örternas skadlighet eller gagn för
läkedom eller hushållsbehof. Med djurens lefnadssätt och vanor
var bekantskapen förtroligare än nu. Till botemedel för
menni-skor och boskap användes med stor framgång nu merendels
bortglömda eller föraktade örter och andra sätt, hvaraf någon
återstod bibehållit sig i kreatursmedicinen, ofta lyckligare än
veterinär-läkarnes åtgärder. Väderlekens skiften förutspåddes af en mängd
iakttagelser. För jordbrukets, jagtens och fiskets lyckliga
bedrif-vande funnos ett stort antal märken och märkelsedagar. Saga
och sång förljufvade vid qvällsbrasans sken den trägna fliten i
huslig slöjd. Umgänget lifvades af lekar med dramatiska
föreställningar, eller visor som än beskrefvo historiska tilldragelser
och kämpars bedrifter, än skildrade kärlekens nöjen och qval,
sjungna på toner, som, af den nya bildningen utträngda hos oss,
uppväcka det öfriga Europas hänryckning. Gymnastiska idrotter,
uti otaliga olika former, utbildade styrka och vighet. Inbillnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
