Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 5. Ännu ett residensombyte — Familjeförhållanden — Gästabud på Forssnäs — Patriarkalisk ställning till sockenboar, uppfattning af folkskolor och presterskap — Anförande mot ångkraften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon för dem ordagrant upprepade sin kyrkoherdes äldre eller
yngre predikningar.
Oaktadt således ingen egentlig skola eller annan bestämd
undervisning förefans, än den ofvannämnda och den presterskapet
meddelade, var likväl innanläsningen nästan lika allmän som i
vår samtid, hvarom vitna de förteckningar, som på 1730-talet
insändes öfver alla läsebam och alla äldre egande denna
kunskap; och att kristendomens läror voro djupt och redigt fastade
i tro och hjerta, synes af det utmärkta beröm, som vid nästan
alla biskopsvisitationer tilldelades församlingarna och åt prester- .
skåpets bemödande i detta afseende».
»Hvad gagn för svenska folket — utbrister R. till slut —
hvad ära för de 2:ne riksstånd som, framdrifna af sina ledare
tidningarna, ifrigt yrkade och genomförde inrättandet af våra
folkskolor, månde af dem uppkomma, må framtid döma. Hvad vi
nu finna, är den tunga bördan på statsverket, den ännu tyngre
på socknarna; 2,000 drängar lockade från jordbruket; en ny
samhällsklass tillskapad, som redan håller möten och fattar beslut;
gudsfruktan svalnad under en sval undervisning; sekter och split
i läran mer och mer i tillväxt, liksom inbilskhet och sjelfrådighet,
ständiga följder af allmän undervisning, då den ej leder till
fulländad bildning; i aftagande deremot den verksammaste af all
kunskap, den traditionela, jemte vördnad och aktning mot
för-äldrarne, hvilka barnet finner sig öfverträffa i lexoprål.»
Oaktadt dylika skarpa utlåtanden — som närmast åsyftade
1842 års folkskolestadga — gjorde dock R. för folkskolan i sin
ort ej ringa uppoffring af både penningar och arbete. Så t. ex.
stiftade han en skolkassa, som för kommunen besparar utgifter
och för barnen lemnar tillfälle till kosthåll och husrum öfver natten.
Synnerligen omildt bedömde han den tidens
folkskolelärare-seminarier, »dessa olycksbringande drängakademier», såsom han
brukade kalla dem. Till denna ovilja bidrog förmodligen ock,
att man icke sällan såg folkskolelärare, understödda af enstaka
församlingsbor, söka undandraga sig och skolan från allt inseende
och öfvervakande af kyrkan och presterskapet. R. satte nämligen
stort värde på presterna såsom korporation betraktade *. Men
* Man inser detta äfven af hans utgifna skrifter (t. ex. af Ydrebekrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
