Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 5. Ännu ett residensombyte — Familjeförhållanden — Gästabud på Forssnäs — Patriarkalisk ställning till sockenboar, uppfattning af folkskolor och presterskap — Anförande mot ångkraften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna hans aktning sträckte sig ingalunda till vinkelpredikanter
och andliga gårdfarihandlande. Huru han uppfattade dessa utom
ordningen verkande, kan man se af dessa hans ord i ett bref till
förläggaren af Biogr. Lexikon (Abr. Bohlin): »Jag är ej rätt nöjd
med detta verk, i hvilket långa ramsor förekomma om
småländska läsareprester och annat slödder, under det att flera
dugande män dels blifvit alldeles förbigångna, dels med ringaktning
behandlade».
R:s sinnelag mot sekteriska rörelser framgår ock på ett
mycket drastiskt sätt ur den delen af Ydrebeskrifningen, som är
egnad åt de kyrkliga minnena inom häradet. I det åt
religions-svärmerierna särskildt upplåtna kapitlet fins en med ovanlig,
komisk kraft framstäld bild af en irrlärare vid namn Karlsson, som
på 1830-talet dref sitt ofog derstädes *.
I samma band af Ydrebeskrifningen, der denna kostliga
berättelse förekommer, har R. äfven intagit några andra kyrkliga
genrebilder, som med rätta kunna ställas vid sidan af Samuel
Ödmanns berömda »hågkomster» eller hvad annat af verkligt
klassisk beskaffenhet vår literatur har att i den kulturhistoriska
vägen uppvisa. Må vi höra, huru han beskrifver »kyrkostöten»
ningen 4:de delen, sid. 1), der det heter: »Rätteligen har en af våra
samtida yttrat, att om ännu något sken qvarfinnes af aktning för dygd och rätt,
och om vi ännu kunna sofva någon timme i våra hus utan inbrott af tjufvar
och rånare, eller taga något steg på våra vägar utan att anfallas, hafva vi
derför att tacka presterskapet, icke regeringarna som, i de flesta stater, nu
göra allt för att lössläppa och att borttaga alla de band, som i fjettrar hållit
mensklighetens vilddjurssinne, hvilket nu framrusar likt vindarne ur Eoli
vidgade håla.»
* Bland annat lofvade denne religionslärare sina trogna att de skulle få
uppfara till himlen på en hvit häst, i hvars svans de borde fatta tag för att
få medfölja, och sina lärjungars framsteg i den rätta tron brukade han utröna
genom deras olika sätt och färdighet*att krypa under stolar eller hoppa kråka
öfver rishögar, vid hvilka påkostande rörelser — berättar R. — en fetlagd
gumma beklagligen så ljudligt missfirmade högtiden, att hon af öfverstepresten
blef dömd från saligheten. Äfven införde Karlsson en paradisisk dans,
hvar-under ingen slags drägt fick besvära och orena dessa rene, men det hände en
dag, att då Karlsson vid salighetens förlust ålade en vacker piga, att liksom
de öfriga aftaga alla sina kläder, så gaf hon honom till svar: »Det må gå
med saligheten hur det vill, men särkatrasen han ska’ sitta på» — ett uttryck
som sedermera i Ydre öfvergått till ett ordstäf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
