Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 5. Ännu ett residensombyte — Familjeförhållanden — Gästabud på Forssnäs — Patriarkalisk ställning till sockenboar, uppfattning af folkskolor och presterskap — Anförande mot ångkraften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du dina får? Då svarar jag: käre, allernådigste vår Herre! uti
N. Wij och Tidersrums lofliga församlingar finnas inga får, utan
idel stinkande getter och bockar!» Huruvida detta varit egen
uppfinning af vår hedervärde prost — tillägger R. — eller om
han hemtat tanken utur pater Wolle Pehrsons i forna dagar
mycket bekanta munkpredikan om herden, fåren och räkenskapen,
måste lemnas i ovisshet.
Uti några kyrkor — så fortsätter R. sin skildring — nog
rymliga att medgifva 2 sittbänkar midt emot hvarandra uti de
främre stolarna för socknens herrskaper, brukade dessa att, efter
uppläsandet af evangelium från predikstolen, ömsa plats, så att
ryggen vändes åt altaret under det predikan varade, vid hvilken
omflyttning honoratiores tillika hälsade hvarandra med bugning
och nigning.
Under predikstolstjensten upplästes kungörelserna, ända till
senaste åren, då de föredragas efter slutad gudstjenst. De hafva
alltid erfordrat en föregående granskning i sakristian, dels för
att bland de allmänna urskilja hvad orten egentligen vidkommer,
dels för att utmönstra hvad opassande eller olagligt enskilde
kunna någon gång vilja frambära, äfven ock för att uppfatta
auktionisters och dylika skribenters formlösa bokstäfver och
vidunderliga stafning, så att uppläsningen, i trots deraf, må kunna
ske tydligt och obehindradt, hvarpå allmänheten lägger en
synnerlig vigt, ofta tadlande en i öfrigt ypperlig pre stman, om han,
efter uttrycket i orten, »läser brefven illa».
En underlåtenhet af detta förstudium gaf i R:s ungdom
anledning till följande tilldragelse. Sedan predikanten börjat en
kungörelse med dessa ord: »Från en hederlig man i församlingen
är bortkommen en grå rock» tystnade han, och efter en stunds
begrundning tilläde: »nej, go vänner, jag ser att det måtte vara
en bock, efter han har långa hom». Likaså misstog sig
betydligt en adjunkt i Torpa vid förbön för Elfver, ett för honom
obekant namn, då han anmälde ellofva i hemmanet Basarp såsom
svårt insjuknade.
För en man med L. F. Rääfs begåfning och bildning måste
det i allmänhet varit föga tillfredsställande att afhöra de på
landsbygden förekommande predikningarna. Han försummade
emellertid ytterst sällan någon messa hemma i sina församlingar, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
