- Project Runeberg -  L. F. Rääf af Småland och hans literära umgängeskrets. Bilder från flydda dagar /
99

(1879) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 6. Rääfs Varbergsfärd, beskrifven af honom sjelf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

herre v. Löwenbach, likkista, igenkänlig genom inskriften på de
tillvaratagna plåtarna.

En annan kyrkogård med flera grafvårdar, belägen vid vägen
åt Morup, användes äfven, sedan den nya och mycket rymliga
blef för 7 år sedan instängd, ordnad och trädplanterad, s. om
staden, invid vägen åt Träslöf. Fångar, som aflida på fästningen,
begrafvas på ett strax nedom henne beläget fält.

Ofvannämnda odlingar och stenläggningar hafva medtagit en
stor del af den myckenhet minnesmärken, hvarpå denna kust
varit så rik, åtminstone till en del aftecknade i Richardssons och
Sjöbergs verk.

Det ryktbara historiska minnet närmast staden är klippan,
hvarpå danske generalen Daniel Rantzow år 1569 blef skjuten,
under det han belägrade slottet, icke beläget i sjön, såsom af
misstag uppgifves i Hallands historia af Bexell, 1, 257, utan på
fasta landet, blott omkring 200 alnar vesterut från vallarna.

En alltför kort och tillfällig beröring med ortens allmoge
nekade mig kännedom af befolkningens skrock, ordspråk och
sägner. Dock utrönte jag att de flesta af andra trakters mytiska
väsenden, såsom jättar, troll, neck, rå, lyktgubbe, här kallad
lykteman m. fl. voro väl bekanta; hvaremot skogsrået icke kunde
vara känd utan skogars mörker, liksom ej heller skälvrängaren
eller pålagasten, der egorna med sina råmärken äro lätt
öfver-skådliga.

Stadens förutnämnda många trädgårdar upptagas så väl af
fruktbärande som vilda träd, bland hvilka asken är det mest
hemmastadda och hinner liksom hagtomen till ovanlig tjocklek
och höjd. Uti brunnsparken finnas några af sistn. art, som
innehålla 7 å 8 tum i genomskärning. Den långa alléen utåt
Träslöfs-vägen är bland flera dylika den mest uppväxta och bergar sig
väl mot hafsvindarna till ett bevis, att endast vilja och flit fattas
för att ånyo bekläda de många bergen och gruskullarna med
skog, till lika mycken prydnad som gagn. Vid stenmurar och
vallar växa fläder, kaprifolium och humle vilda, och ofta
förekommande ekbuskar vitna, att äfven detta vårt ädlaste trädslag
skulle trifvas, om det vårdades för kreatur och stormar.

Den mesta ved, som till staden införes, består af bok, hvaraf
äfven en stör mängd stäfver och bottnar utskeppas till Norge, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:01:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaraaf/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free