Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaper vore ett monopolium inom denna klass af menniskor?
Hvarför icke snarare genom utsatta belöningar, eller på hvad
annat sätt som helst, uppmana hvarje medborgare, som eger vilja
och förmåga att gagna, till att använda tid och kunskaper på ett
ämne, som aldrig kan blifva nog utredt. Statsutskottets andra
skäl är: att det äfven vill söka inhemta deras tankar som en
jem-nare behandling af finansärenden och en längre öfning gifvit en
större erfarenhet. Jag bör icke uppehålla höglofl. ridd. och adeln
med bevisandet af den fara ständernas lagstiftande rättighet skulle
löpa, om den blott en gång öfverlemnades åt den lagskipande
makten äfven mot de kraftigaste förbehåll, att det icke måtte
blifva en regel för framtiden; men synes det icke i utskottets
egna ord, att dessa embetsmän, som nu borde gifva regler för
vårt penningeverks upphjelpande, äro de samme som förvaltat det
före revolutionen, och hvad vinst vi deraf dragit, det känna vi
fullkomligt och få i framtiden djupt erfara dét; det är både
möjligt och troligt, att ingen embetsman kunnat hindra dess
undergång, men den oskyldige skyndar alltid, att lägga sin oskuld i
dagen, aldrig uppskjuter han en länge och ifrigt yrkad
redovisning; det är derför jag får underställa höglofl. ridd. och adelns
ompröfvande, huruvida det vore enligt med ännu oafgjorda
påståenden och öfverensstämmande med ständernas värdighet, att
begära råd af dem, hvilkas domare de äro.» — Statsutskottets
hemställan bifölls emellertid af ridd. och adeln med den starka
majoriteten af 134 ja mot 56 nej.
Redan 1809, den 24 aug., började R. i riksdagsprotokollen
nedlägga de anföranden som likna historiska föredrag, snarare
än insatser i ett riksmötes öfverläggningar. Detta riksdagstal
eger för öfrigt sin särskilda märklighet såsom varande ett
reformyrkande af L. F. Rääf, nämligen ett förslag till skjutsordningens
förbättring. I inledningen framlägger han en blifvande
älsklingsidé, till hvilken han i sina utgifna skrifter ofta återkommer, att
nämligen Sverige »nu svagt uppbrukadt, folkfattigt och hemtande
lifvets förnämsta behof från sina grannar, fordom varit rikt på
innevånare och medel att dem underhålla».
>För den som älskar sitt fädernesland» — yttrar han
vidare — »är icke tillåtet att blott beklaga dess olyckor, han
måste uppsöka det onda i sitt ursprung, och icke förr stanna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
