- Project Runeberg -  L. F. Rääf af Småland och hans literära umgängeskrets. Bilder från flydda dagar /
132

(1879) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man vill, denna aga har varit och förblifver den lämpligaste, den
skyndsammaste, den minst kostsamma, och ett godt
afskräcknings-medel för råa naturer.

’Men’, svara filantroperna: ’uti menniskonaturen finnes nu
mera ingen råhet, och den lilla rest som här och der kan
qvar-vara, skall snart utplånas af folkskolor, bildningscirklar, tidningar
och allmänna val; hos vårt slägte gifves intet medfödt ondt, eller
såsom en af våra stora män sig uttryckt: Les crimes sont
abo-Hs, brott och fel äro endast tillfälliga åkommor, utan
tillräknelig-het, ej förtjenta af straff, och hvilka vi uti fängelserna, dem vi >
hellre ville kalla sjukhus, säkerligen skola bota genom
urbanitetens plåster; och vi finna icke att det förolämpade samhället eller
den skadade personen ega anspråk på upprättelse, tvärtom blifver
det hans skyldighet att genom ökade utgifter bidraga till våra
moraliska nosokomier.’

Hvad vitnesbörd härom gifva väl de nya folkens historia, de
dagliga tilldragelserna och känslan i eget bröst? Behöfvas andra
genmälen?

Allt straff eger trenne ändamål: det första och vigtigaste,
ehuru nu för tiden alldeles underkända, är att genom något lidande
rena och försona, det andra, att afvända från fortsättning af brott,
och det tredje, att tjena till varnagel för andra. Uti våra
färdig-blifna mönsterfängelser njuter fången alla lifvets beqvämligheter,
till sådant mått, som den frie på långt när ej alltid, och sällan
med så ringa möda och omtanke kan sig bestå. Den nya lagen
föreskrifver med egna, här återgifna ord: att fången skall erhålla
helsosamt rum, sängkläder, nödigt bohag, sund och nödtorftig
kost, så ock annan förnödenhet, beklädnad, arbete som för honom
är lämpligt, läkarevård, gudstjenst och presterlig undervisning,
daglig rörelse i fria luften; och han får, efter erhållen tillåtelse,
brefvexla, mottaga främmande, samt blifver ofta besökt i sitt s. k.
ensamhetsfängelse af dess styresman, tjenstemän, betjente, samt af
3 till 6 i orten boende tillsyningsmän, som skola fängelset visitera;
hvarförutan han, nnder sken af hjelpbehof, kan, medelst sin
ringklocka eller annat dylikt tecken, när som helst tillkalla någon,
för att afbryta ledsnad eller ensamhet. Slutligen erhåller han vid
utgåendet understöd, förmodligen något rundligare än den indelte
soldatens pension efter lång och trogen tjenst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:01:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaraaf/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free