- Project Runeberg -  L. F. Rääf af Småland och hans literära umgängeskrets. Bilder från flydda dagar /
135

(1879) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

orter, är upphördt; då nämnden, sedan den blifvit underkastad
allmänna val, oupphörligt ombytes; då domstolarna sällan besökas
af andra än parter, eller af slödder, nyfiket på skandaler; då
ingen annan tjensteman än åklagaren vanligen sig infinner, och då
lagarna, så väl i följd af allt detta som af deras täta förändringar,
äro mindre kända; med ett ord, då de enda tillfyllestgörande
kontrollerna ej mera finnas; nu föreslås en oerhörd latitud, ett
talesätt som blifvit infördt att dölja svenska benämningen
godtycke, som icke gafs då den kunnat vara oskadlig, och som nu
skall införas när den troligen skulle urarta till tyranni.

För att strax genmäla en gifven invändning att en så strängt
bindande lag nödvändigt måst hafva medfört orättvisor och
grymheter, svaras: att när mildrande omständigheter förekommo, fäldes
förböner af menighet, målsegande eller af rätten, och
öfverdom-stol eller konung gjorde städse afseende på så giltiga yttranden;
äfven ock, då menighet med domstol, alltid i förening, begärde
större straif än lagen medgaf. Nu åter skulle leuterationen eller
aggraverandet läggas ensamt i domhafvandens enskilda omdöme,
en person som ganska ofta icke eger närmare kännedom om den
tilltalades • vandel och lynne än hvad under ransakningen kan
vinnas; honom ålägges en för den rättskaffne outhärdelig moralisk
tortyr, att ensam jemväga mildrande eller försvårande
omständigheter till ett omåttligt inflytande på straffets beskaffenhet.
Antingen han vore god eller elak, skulle följden blifva att straffen be.
stämdes så lågt som möjligt, emedan den ömsinte skulle så handla
af samvetskraf och den elake af sympati med brottslingen, i båda
fallen med uppmuntran till brott och till förakt för lag. Den
sistnämnde skulle deremot ega ett vidgadt utrymme för sin
af-voghet, när någon bättre eller förmögnare man påkallade skydd,
eller fölle under hans domvärjo, ity att afunden och ondskan
alltid vända sig emot dygden, rikedomen och rangen. Städse skulle
också domaren, till icke ringa men för detta vigtiga embetes goda
inflytande, blifva af den dömde och hans anhängare ansedd och
utropad såsom partisk, i hvarje fall der ej lägsta straffgrad blefve
tillämpad; naturlig följd af brottets vanliga egenskap att icke
erkänna mera än hvad ej förnekas kan, aldrig vidgåendé dessa
försvårande omständigheter, som för en stor del icke under juridisk
bevisning kunna komma. Domaren skulle äfven, för att söka ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:01:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaraaf/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free