Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 8. Medborgerliga utmärkelser — Ydrebeskrifningen och Rääfs öfriga skriftställarskap; utbildningen af fäderneärfda egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skadliga slag af drycker och deras förnuftiga begagnande. Må.
vi vakta oss att härtill föreslå kaffe och thé, redan alltför mycket
hos oss inrotade, högst retande och förslappande drycker,
otillgängliga vid hastiga behof, de enda tillfällen då sådana borde
komma i fråga. Bärviner, mjöd och öl, tillverkas i Sverige lika
goda, om ej bättre än annorstädes och svara fullkomligt mot våra
behof; de förra för stillasittande och ömtåligare personer, det
senare för den rörlige och arbetaren. Men de uthärda ej sträng
köld eller värme och erfordra ett större mått än bränvinet, för
att göra samma verkan. En trupp under marsch, en fora för
flere dagar kunna ur båda dessa skäl ej medföra tillräckligt
förråd. Försäljningsställen måste derför anläggas, uppmuntrade
genom särskilda privilegier och satta under sträng tillsyn, ej af polis
och kronobetjening, utan af ståndspersoner, tillhörande
nykterhetsföreningarna och hvilkas nit för allmänt väl är kändt. Hvad i
yttre väg kan tillgöras för fylleriets utrotande är härmed
full-ändadt.»
Slutorden i R:s broschyr äro egnade åt mera allmänna
anmärkningar. Med den kraftiga framställning, som var honom egenr
yttrar han här: »Tidehvarfvets allmänna oro, vantrefnad,
missbelåtenhet, söndringshug, sturskhet och slapphet, sjelftro och
kun-skapsbrist, lätja och snikenhet, flärd och fattigdom, pratsjuka och
handlingsbrist, trumpenhet och nöjesjagt, begär till oberoende och
oförmåga att sjelf sig styra, äro dock de starkaste källorna till
benägenhet för fylleriet. Att dem försina har man sökt sin
tillflykt uti en bättre uppfostran och det med rätta, men om vägen
dertill har man himmelsvidt sig misstagit. Skolor anläggas
öfver-allt och för alla; och det är likväl den offentliga uppfostran som
till en stor del alstrar samtidens sjukdomar.
Vid fortsatta studier, med vunnen erfarenhet af huru liten
verklig kunskap den högsta lärdom lemnar, återkomma misstron
till sig sjelf, hof och blygsamhet, dem offentliga uppfostran
vanligen försvagar, allramest efter vexelundervisningsmetoden, som
synes vara uppfunnen endast för att inöfva barnet i
represen-tationsgyckel, att pladdra för andra en några ögonblick förut
in-hemtad ytlig kunskap och att under upploppsskoj vänjas vid förakt
mot en öfverflödig ledare.
Jordarbetaren, handtverkaren och alla de som vid detta sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
