Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 8. Medborgerliga utmärkelser — Ydrebeskrifningen och Rääfs öfriga skriftställarskap; utbildningen af fäderneärfda egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välvilja, gudsfruktan och seder. Med oskuld och belåtenhet följa
glädje och umgängesnöje. Ur denna rot, men ur inga konstlade
tillställningar, kan ånyo sagan och sången uppstå, och ett slägte
uppväxa, som fröjdas af sitt lif utan rus, och känner sin högsta
glädje i tron på Gud, förtröstan på konungen och lagen, och i
kärleken inbördes.»
Bland R:s efterlemnade papper hafva vi påträffat ett par
uttalanden: rörande en vigtig kulturfråga, som numera visserligen
är afgjord i strid med R:s åsigter, men som erbjuder ett icke
obetydligt »historiskt» intresse; samt beträffande en fosterländsk
angelägenhet, som ännu står på dagordningen. Om vämepligten
skrifver nämligen R. i febr. 1871 *:
»Med det nya förslaget om allmän värnepligt är jag icke
väl tillfreds, hvad dess egentliga grund beträffar. Mitt första
mot-skäl är det lagbrott, som derigenom skulle begås genom
hufvud-vilkorets upphäfvande vid roteringsverkets åtagande, att all
ut-skrifning skulle sedermera upphöra, och ehuruväl detta vilkor
redan är brutet genom landtvärn och beväring, berättigar dock icke
en begången orättvisa till en fortsatt ännu större. Vidare: den
öfningstid, som bestämmes, ehuru betungande nog för jordbruk
och handtverk, är alldeles otillräcklig att dana en soldat till
mili-tärisk anda, disciplin och färdighet, hvilka endast kunna vinnas
genom flerårig tjenstgöring i stora läger och garnisoner; att
odugligheten af sådana föga öfvade, ofta ovilliga massor visat sig
tydligast hos det ändock mycket mera stridslystna franska folket, hvars
uppbåd flyr, ankommer eller låter fånga sig uti oerhörda massor;
att, om den stora flocken af vämepligtiga skulle sammanföras,
vore riket icke mäktigt att dem bekläda eller underhålla.
Slutligen måste jag anmärka den ömkliga motsägelsen i vår
samtids högljudda kraf på sjelfsvåldsfrihet i hvarje enskildhet och
småsak, parad med oförmåga att utföra de stora och vigtiga
angelägenheterna genom andra medel än trug och tvång. Så
känner vår moderna lagstiftning inga andra straff än frihetens
förlust, så förvandlar fattiglagen medlidandets och hjelpsamhetens
sköna känslor till en förhatad pligt, så skulle äfven krigarens
* I bref till en vän. R. ansåg detta sitt uttalande vara af den
beskaffenhet att det borde offentliggöras; han nedlade nämligen en afskrift deraf bland
sina för forskningen tillgängliga papper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
