Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarsköld till Rääf - Hartmansdorff till Rääf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kalendern för år 1813 är en sammanraffsad hög af bara
skräp; Atterbom har i den förra lemnat ett non plus ultra kanske
både af poesiens och sin förmåga och ehuru vackra hans
närvarande stycken kunna vara, känner man dock ett bättre, och ett
återfall uppväcker missnöje. Att Afzelius är mest af alla sina
samtida kallad till folk- eller romanssångare, kan hafva sin
riktighet, utan att han är det i sjelfva verket; honom fattas ännu
alldeles den stora simplicitet, det graciösa anordnandet af
handlingen som gör det sentimentala i uttrycket öfverflödigt, hvilket
der-emot, alltid obehagligt, här är högst olidligt; fordringar som äro
detta skaldskaps högsta, men hvilka jag tror honom i stånd att
framdeles uppnå. Hans romans »Helvin» och flera af de andra
poemen äro själlösa staplar af nya ord och fraser, eller tankar
sedan Arilds tid.
Det är tvist underkastadt, antingen Geijers psalmer komma
att göra största lyckan hos de himmelska makter, på hvilka intet
somniferum verkar, eller hos jordens barn som anse hvart och ett
sådant för sin yppersta håfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
