Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. E. Rydqvist till Rääf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sina nationela sånger, dels derför att de ännu befintliga
folklekarna utveckla ett dramatiskt lif, dels slutligen derför, att flera
Edda-sånger äro dramatiskt tänkta och äfven dialogiserade.
Af-zelius har varit med mig om denna hypotes.
2. Äro de i sagorna och lagarna omtalta lekare* att anse
blott såsom dels vid hof anstälda, dels kringstrykande gycklare
och spelmän, af rent inhemsk tillverkning ; eller kunna de ha
uppkommit genom de skandinaviska folkens gemenskap med romarne ?
Sturleson’, då han omtalar dem, nämner dem utan förakt, fastän
icke heller med utmärkelse; de äro antingen rolighetsministrar
hos en verklig konung, såsom Hugleik, eller utföra taffelmusik
hos Olof Skötkonung. Saxo deremot låter Starkodder hundsfottera
dem och gör det sjelf. Månne denna skilnad härrör deraf, att
Sturleson höll sig till källorna strängt, men Saxo deremot
prag-matiserade efter sin tids åsigter? Vidare nämner Saxo dem
histriones, scurrœ m. m., samma namn som i Frankrike och
annorstädes gåfvos de af Karl den store och andra regenter bannlysta
gycklare, som man ansett härstamma från de gamla romarnes
histrioner, och med den förskämda antiken spridt sig öfver allt
land. Är häraf anledning att tro de skandiska lekarenas konster
vara något lurendrägeri från romarne eller de af romerska
elementer uppblandade folken (konsten är i allmänhet öfverlöpare) ;
eller kan Saxo ha på våra gyckelspelare satt ett namn, som på
hans tid i allmänhet utomlands gafs åt dylika persedlar.
3. Har man hos oss några spår till fastlagsspel? Hos
Ro-senpliit, H. Sachs och Ayrer är Vassnachtspiel ett komiskt
upptåg, och en i ett slags konstform utförd framställning af hvad
en och annan af våra folklekar åsyftar. Någonting religiöst,
såsom Hammarsköld, Wieselgren och andra förutsätta i våra
förmodade fastlagsspel, har jag ej kunnat anträffa i något tyskt.
Föreställningen af Rupert Knekt och Kinkengis har mera tycket
af de sydländska Mystères, hvilket äfven är fallet med
Trettonde-dagsstjeman, hvartill ock en fransk mystère fins såsom motbild.
I dessa punkter är jag ännu tvehågse. Deremot har jag
kommit till mera visshet i afseende på balletterna under Kristina
* Garande i Rimkrönikan är väl det samma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
