Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda bref från L. F. Rääf - Rääf till B. E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom löfte till domkyrkan af 2 L<U vax och till biskopen om
fri gästning en gång om året.
Deremot var han ytterst gifmild och hjelpsam mot tjenare,
mot lidande och dem som till honom nödgats försälja sin jord.
Väpnaren Holmsten Eriksson t. ex. åtnjöt årliga af kastningen från
Hjepstada som han till biskopen försålt.
Till Söderköpings stad, och hjelp till den brandskatt som af
hemflyende danskar 1517, enligt Olaus Petri, utpressades, skänkte
han 100 mark, äfvensom 20 mark år 1523 till Vestervik, som
synes varit afbrändt, kan hända vid nämnda tillfälle. — Herr
Berndt v. Melen erhöll till låns en jakt af 24 markers värde,
som aldrig återstäldes, och till sitt bröllop med fru Margareta,
100 mark mot vilkor som ej, genom reduktionen, kommo att
uppfyllas. — Till Askeby och Vreta kloster skänkte han
fastigheter, hvaremot dessa samfund, genom bref af alldeles lika
formulärer och af samma dag, den 13 dec. 1516, utfäste sig att årligen
hålla öfver honom en begängelse. — Till Norrköpings försvar
mot fiender och sjöröfvare underhöll han der i sina egna hus och
under flera år en besättning, hvars storlek dock ej uppgifves.
Under kriget näst före Kristian II:s tronbestigning synes
biskopen varit af hans parti, hvilket troligen gifvit anledning till
de flera under sommaren 1520 och först af östgötame mot
honom begångna våldsamheter. Deremot hade hans folk gjort
någon, icke närmare beskrifven skada vid Ulfåsa, som Sten Sture
d. y. på sitt möderne ärft, om hvilken tilldragelse Kristina
Gyllen-stjerna, efter hemkomsten ur fångenskapen, som häraf upplyses
hafva skett något förr än vanligen antages, slöt med honom den
28 januari 1524 i Linköpings sakristia och i närvaro af modren
fru Sigrid en förening.
Uti de flera förekommande arrendekontrakterna visar Brask
en stor omsorg för vård och underhåll af kyrkans egendomar,
jemte en ständig uppmärksamhet att af enkor, barn och arfvingar
erhålla bekräftelse på äldre gåfvor eller köp, sedan han likväl,
hvad de sistnämnda beträffar, låtit dem stå öppna till återlösen,
som vanligen betingades från 7 till 1 år, långt öfver den utsatta
tiden innan lagfart söktes.
Såsom tillägg vid mina uppgifter uti inträdestalet om
registra-turet under medeltiden, finner jag här omtaladt att både Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
