Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommentarer och Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven till korrekturläsning å verket, till åtgärder för dess
spridning m. m. — Sid. 18, 89, 217—220.
Askelöf, Johan Christoffer, född 1787 i Ingelstorp i Skåne,
fil. d:r i Lund 1805, 1813 civil tjen steman vid svenska
högqvar-teret i Tyskland. I likhet med Claes Livijn egnade sig Askelöf
äfven under denna tid, så mycket sig göra lät, åt literär
forskning*. 1824 sekreterare i ecklesiastikexpeditionen, 1826 ledamot
af statskontoret såsom föredragande för magasinsärendemaj afsked
på egen begäran från denna befattning 1828. Utgifvare af
tidningarna »Polyfem» (1809—12), »Lifvet och döden» (1815), »Den
objudne gästen» (1829) och »Svenska Minerva» (från 1830 till
sin död, som inträffade 1848).
De bref från Rääf till Askelöf, hvarur vi meddelat utdrag,
finnas i K. Biblioteket. Rääfska arkivet företer, eget nog, inga
motsvarande Askelöfska epistlar; om anledningen härtill hafva vi
sid. 311 yttrat en förmodan.
Några år efter det Askelöf aflidit skref Crusenstolpe till R. (i
sept. 1851) följande rader:
»Vänskapen mellan hr Kammaijunkaren och framlidne
expeditionssekreteraren Askelöf har föranledt Mamsell Gustava
Elisabet Lagerström, som länge förestod hans hus och vårdade hans
sista dagar, att genom mig för hr Kammaijunkaren nämna, det
åtskilliga sal. Askelöfs vänner (såsom expeditionssekreterarne Riben,
* Från Stralsund skrifver han till Hammarsköld i juli 1813:
»Hvad detta Nordtyskland är ett fatalt land! Literaturen är der nu
alldeles förfallen. I Rostock finnes, som du vet, ett universitet; men då jag
var der, kunde jag omöjligen få någon kunskap om detsamma, och en så
uselt försedd boklåda, ehuru intagande hela arkaden under rådhuset, kan du
ej föreställa dig. För att få veta hvilken af två för handen varande
öfversätt-ningar af Herodot vore den bästa, måste bokhandlaren skicka till professorn
i graeciteten, hvilken lofvade svar på eftermiddagen, och då detta ankom
(förmodligen efter vederbörligt bläddrande i kompendierna), så bestod det
deri, att »han ej precis visste, men» etc. Jag kunde ej förtiga min
förvåning öfver detta sakernas skick, men man tyckte liksom att det ej borde vara
annorlunda. I Wismar hade jag så brådtom, att jag ej kunde mäta den lite
rära temperaturen. Vetandet och skönhetssinnet lära ha räddat sig på andra
sidan Elbe och Thiiringerskogen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
