Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige blef icke en gång omnämndt i fördraget.
Polac-karnes afund öfver de svenska besittningarnés utvidgning i
öster var utan tvifvel anledningen, hvarföre bundsförvandten
lemnades ensam med den svåre fienden, ty någon nödvän-
r
dighet synes icke hafva tvingat dertill. Czarens ställning var
nämligen sådan, att stilleståndet troligtvis, äfven om Sverige
deraf blifvit delaktigt, most afslutas, och om också kriget
ånyo upplågade, hade sannolikt den förenade svenska och
polska makten med de fördelar, hvilka dessa för närvarande
ägde, förskaffat sig en ärofull fred. Konung Johan var
högeligen missnöjd öfver denna utgång och började alltmera fatta
misstroende till den påfliga makten. Han moste nu åter med
blott sin egen krigsmakt fullfölja det ryska kriget, hvartill
de vid början af året i Stockholm sammanträdande ständerna
lofvade nytt bistånd1).
Den polske öfverfåltherren Zamoisky hade emellertid
upp-häft belägringen af Pleskow, och sedan de vunna platserna
utan dröjsmål blifvit afträdda till Ryssarne, lät han hären den
6 febr. lemna landet och vända sig till Livland. Den 24 febr.
inryckte den polske hären i Dorpat, hvilket ryssarne efter
24 års besittning med smärta utrymde* 2). De ryska
besätt-ningarne på Pernau och Oberpahlen, som ledo af svår
hungersnöd, stodo just i begrepp att gifva sig åt svenskarne, då po-
lackarne fordrade, att tastningarne skulle till dem öfverlem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
