Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållande till konungen, ehuru det till följd af de religiösa
tvisterna!) ej kunde blifva af någon varaktighet. Riksrådens
inflytande var deremot i fallande, bland hvilka naturligtvis
Erik Sparre mest var utsatt för konungens förbittring och de
andre rådsherrarne endast i den mon de troddes hafva
samverkat med honom till Estlands bortgifvande. I bref*) till
Sigismund i början af 1588 beskylde konungen Sparre att till
och med hafva sökt utsprida, att han för detta sitt handlande
hade hemliga befallningar från både Johan och Sigismund.
Den polske konungen lät dock de häröfver orolige herrarne
hemföra till svar, att frågan om Estland icke hade blifvit
uppskjuten i den afsigt att denna provins någonsin skulle
komma under Polen, och Sparre, som hadejhaft det
mödosammaste arbetet, befalde han i konungens synnerliga ynnest3).
Men Johan blef äfven allt mera missbelåten med sjelfva
konungavalet, då förhoppningen om understöd från Polackarne
började försvinna genom kännedomen om deras förbindelse
med Ryssarne4). I sina skrifvelser lät konungen derföre
sonen få erfara den ständiga sorgen och saknaden efter
honom på samma gång hans stolthet fruktade, att ej Vasaättens
vapen fått sin tillbörliga plats i det polska rikssigillet.
Sigismund söker dock trösta honom med försäkran, att intet och
aldra minst en provins skulle afsöndras från fäderneriket, och
rörande sköldemärket hade detta blifvit satt i midten; men
genom Erik Bjelke lät han dock fadren förstå, att han hade
fått nog af det polska riket och önskade vända tillbaka6).
Också hade Sigismund ej mycken glädje af sin nya
lysande värdighet. Svag och overksam saknade han förmåga
att göra sin goda vilja och redliga tänkesätt gällande bland
ett af så mycket split söndradt folk som det polska, och
’) Johans hårda patent mot presterskapet i Karls furstedöme Kalmar
d. 12 febr. 1588; bland bilagorna hos Bergius; Johans order att förmana
allmogen tiU presterskapets fängslande i furstedömet, d. 15 febr.;
Prester-skapets böneskrift till konungen och rikets råd d. 1 april; hos Stiernman.
2) Dat. d. 30 jan.; riksreg.
3) Sig. t. K. Mät dat. Krakau d. 16 jan.; ur handl, om rådsherrarne.
4) Karamsin, Histoire de Tempire de Russie, band. 9, s. 169.
D) Kon:s bref i mars och april, samt Sigismunds svar d. 23 juni 1588.
6) Dalin, s. 193.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
