- Project Runeberg -  Bidrag till det ryska krigets historia under Johan III / 2. /
32

(1869-1873) [MARC] Author: Abraham Ahlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under det att Sigismund stod vacklande mellan partierna gick
både hans makt och anseende förlorade, hvilket naturligtvis
måste kännas tungt för sonen till den för sin kungliga
höghet så svage Johan, som väl ej försummade att hos den unge
oerfarne ynglingen inplanta dylika föreställningar. Under
sådana förhållanden föll Sigismund i sin omgifnings isynnerhet
Zamoyskys händer, hvars stora inflytande till och med
framkallade misstankar om hemliga planer till konungens
störtande. Härunder var landet äfven utsatt för yttre faror, och
Riga gaf som vanligt anledning till många förvecklingar. Vid
valriksdagen hade staden haft en beskickning närvarande,
men fick då ej sina angelägenheter afgjorda, och då
Sigismund för sin hyllning utskref en landtdag, der äfven hertig
^Fredrik af Kurland (Ketler hade aflidit d. 17 maj 1587)‘)
var närvarande, vägrade Riga att deri deltaga, förrän dess
privilegier blifvit bekräftade och klagomål afbjelpta. Men då
i mars 1589 *) de polska ständerna sammanträdde, heslöto de
rörande Livland, som borde betraktas såsom en del af det
polska riket, att tysk rätt der skulle införas och embeten och
egendom äfven kunna tilldelas Polackar och Litaver. Sådana
förordningar bidrogo ej till att lugna sinnena i Riga, som
hade fästat stora förhoppningar vid den nya
regementsförändringen i Polen, och en mängd inhemska stridigheter slöto
sig äfven dertill* 3). För att göra ett slut på dessa affärdade
Sigismund kanslern Sapieha och kastellanen Severin Bonar,
hvilka omsider ingingo d. 22 juli en öfverenskommelse med
invånarne, enligt hvilken desse skulle afiägga byllningsed 4)
och deremot erhålla bekräftelse på sina rättigheter samt
tillförsäkras om den augsburgiska bekännelsen, men några
kyrkor skulle inrymmas katolikerna och upprorsmakarne afrättas.

Något kraftfullare bistånd för sitt ryska krig hade
fäderneslandet således ej att vänta genom den polska unionen,
utan tycktes tvärtom blifva utsatt för nya faror, då det
der-igenom äfven trädde i ett närmare förhållande till andra eu-

*) Henning, Lifflendische Churlendische Chronika, s. 333.

2) Kelch, s. 442. 3) Richter, s. 114—117.

4) Riissow, Chronika der provintz Lyfflandt, s, 288 säger, att detta för
sig gick d. 27 juli.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:54:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaryska/2/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free