Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingen, och ville han till och med låta penningfordringarne
falla, ifall detta skulle lägga ett oemotståndligt hinder för
freden, men någon afträdelse af land skulle ej från Sveriges
sida kunna komma i fråga, ty i en ny befallning två dagar
sednare heter det, att om Ryssarne återfordrade Iwangorod,
Jamagorod och Koporie, skulle sändebuden lemna det svar, att
fästena redan blifvit lemnade till Sigismund ’). Hvad
konungen härmed åsyftade är ej godt att afgöra, men troligen
ansåg han, att Polackarne på så sätt skulle uppträda till
försvar för de ingermanländska fästningarna, som skulle tjena
såsom ersättning för anspråken på Estland. Dessa konungens
förordningar blefvo dock öfverflödiga, alldenstund icke några
ryske underhandlare infunno sig. De öfvermodige tankar och
fiendtliga afsigter, som Ryssarne härigenom lade i dagen,
kunde visserligen enligt konungens påstående* 2) vara
förorsakade deraf, att ej hela den svenska krigsstyrkan medföljde
till Estland, men säkert är att stridigheterna i Reval rörande
Sigismunds hemresa, hvarom de viste att i hemlighet skaffa
sig underrättelser, och slutligen hans plötsliga återvändande
till Polen, hvarigenom faran för en förbindelse mellan de
båda rikena borttogs, betydligt bidrogo till, att kriget åter
stod färdigt att bryta löst mellan Sverige och Ryssland.
Stilleståndet hade under den sista tiden på ingendera
sidan blifvit noga hållet. På gränserna förekommo ständiga
skärmytslingar och i slutet af året gjorde den svenske
krigshären ett sköflande infall på det ryska området, hvilket Johan
gillade3). Detta föranledde zaren att i hast samla en
för-vånansvärdt stor härsmakt, troligen omkring hundra tusen
man4), från de mest aflägsna trakter5 6), då Goduonoff, som i
*) Kon. t. sändebuden d. 1 okt.; riksreg.
2) Kon. t. H. Bjelke d. 13 sept.’; riksreg.
3) Öppet bref till krigsfolket i Finland, Estland och Ryssland, dat.
Stockholm d. 15 dec., hvari konungen uppmanade att tillfoga Ryssarne all
den skada, som är möjlig; riksreg.
4) 300,000 man och 300 kanoner enligt ryska källor är utan tvifvel öf-
verdrifvet; Karamsin, s. 147. Se Geijer del 2, s. 292, noten 3.
6) Deribland nämnas Zarewitscher från Siberien och den kirgisiske
Mag-met Ondanowitsch; Herrman, Die Geschichte des russischen Staats s. 408.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
