- Project Runeberg -  Bidrag till det ryska krigets historia under Johan III / 2. /
47

(1869-1873) [MARC] Author: Abraham Ahlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till att afträda något af det intagna landet, men skulle det
ytterligare komma till strid, såge han gerna, att fienden blefve
försvagad och rikets gränser utvidgade. Slutligen mot
riksrådens yttrande, att Sverige ej längre förmådde uthärda med
kriget, svarade konungen, att skälet dertill vore, att alla
mödor hvilade på honom och menige man, under det att
för-läningsinnehafvarne ej velat göra några uppoffringar.
Ut-skrifningarne kunde ej undvikas, men det hade alltid varit
förbjudet att taga bondens enda mansbjelp, och att inkalla
främmande krigsfolk vore ej rådligt, då de af undersåtarne
måste underhållas. Konungen förmådde dock ej utan folkets
bistånd afväija förderfvet. Äfven hertig Karl afgaf ett
skriftligt betänkande •) mot riksrådens uppförande, hvarvid han
framhöll, att det ej kunde komma till någon fred, förrän
något allvarligt företoges.

Den svage Johan, skild från Sigismund och uppfyld af
vredestankar mot rådet, nödgades allt mera närma sig
hertigen, som nu fick sina fordringar beviljade9) och i hvars
kraftfulla hand snart hela regeringen öfvergick. För att vinna
ett stöd emot rådets förmenta stämplingar och rådgöra om
kriget sammamkallade Johan ständerna till Stockholm d. 15
febr. Redan d. 4 hade han haft en öfverlägning med någre
högre hefåihafvare, huruvida ett stillestånd på två eller tre
år borde afslutas, hvarvid desse påstodo, att sådant vore till
föga gagn, utan begärde i stället, att knektarne måtte förses
med underhåll, på det att något verksamt skulle kunna
åstadkommas3). När riksdagen derefter sammanträdde, utbredde
sig konungen i både tal och skrift öfver kriget, för hvars
långvarighet och olyckor rådet som vanligt fingo bära
skulden. Johan sade sig alltid af hjertat hafva önskat freden, * 2 3

*) Werwing, bilagorna ss. 73—81.

2) Rörande biskopsvalet sknlle hertigdömets presterskap utse en sådan,
som derefter skulle aflägga trohetsed både till konungen och hertigen, och
och om den af konungen förordnade lagmannen ej behagade hertigen, skulle
en annan väljas inom hertigdömet. Deremot skulle hertigen hafva sitt folk
färdigt till rikets försvar.

3) Ur Acta historica, Johan 111; på arkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:54:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaryska/2/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free