- Project Runeberg -  Bidrag till det ryska krigets historia under Johan III / 2. /
63

(1869-1873) [MARC] Author: Abraham Ahlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dylika förvecklingar sände Sigismund i okt. Stanislaus
Rado-minski och Gabriel Voina1) såsom sändebud till Moskva.
Redan vid första sammanträdet uppkom tal öfver Ryssarnes
handlingar mot Sverige, i det att Folackarne påstodo, att
desse brutit fördraget genom att bemäktiga sig svenska
besittningar, hvilka de också genast borde återlemna.
Rys-sarne läto dem deremot veta, att frågan vid detta tillfälle
rörde Litaven och att i politiken ej blodsband mellan furstar
fick göra sig gällande; dessutom hade Ryssland endast tagit,
hvad som tillhörde det. För egen del fordrade Polackarne
Smolensk, hvilket Ryssarne likväl på det bestämdaste nekade
dem, och under sådana stridigheter fortgick underhandlingen
i flera månader. Slutligen då en fredlig uppgörelse ej syntes
kunna komma till stånd, kallade zaren till rådslag sina
klerker och bojarer, hvilka öfverenskommo d. 1 jan. 1591 med
Polackarne, att stilleståndet skulle befästas och på ännu tolf
år förlängas, hvarvid det förbehållet tillades, att Ryssar och
Svenskar under ett år ej skulle bekriga hvarandra*).

Sigismund hade sålunda lyckats att för ögonblicket
befria fosterlandet från fruktan för nya ryska härjningar och
derjämte tillskref han i början af detta år det estländska och
finska krigsfolket* 2 3), som han förebrådde för den olydnad,
de under hösten hade visat mot sina förmän, då soldaterne
till det estländska folkets plåga lagt sig i borgläger; én
sådan otrohet skulle ej blifva ostraffad, när han mottoge den
svenska kronan. Dessutom uttryckte Sigismund sitt misshag
öfver, att de ingermanländska lastningarna blifvit afträdde af
Karl Henriksson. Denne, som genast efter öfverkomsten från
Estland kastades i fängelse, utgjorde vid denna tid det
närmaste föremålet för konung Johans vrede och förhandlingar.
Förgäfves hade han begärt tillgift för sina förseelser4), öfver

‘) Herrman, s. 409.

2) Karamsin, s. 156.

3) Girs, s. 167.

4) Horns böneskrift till kon., dat. Stockholm d. 25 jan.; derjämte
tillskref han riketp råd, att de skulle fålla förbön för honom hos drottningen;
or Acta historica Johan 111.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:54:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaryska/2/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free