- Project Runeberg -  Bidrag till det ryska krigets historia under Johan III / 2. /
82

(1869-1873) [MARC] Author: Abraham Ahlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

disciplinae Christianae tam expetiverat, quam GuBtavus primus,
qui veram esse illam persuasum habebat, posse se eå
vectigalia sua augere regiamque dignitatem confirmare intellexit.
Quamobrem diu ei emendationi disciplinae repugnabatur a
vulgo, hominesque superiorum ordinum magis eam per se
probare quam in vita instituenda sequi videbantur. Itaque,
ubi rex Joannes Lutheranos vexare coepit, plerique desciverunt;
ceterum hac ipsa re totus poputus e negligentia earum rerum,
quae ad salutem animi pertinent, excitatus est, eorumque,
qui pro religione sua pugnare atque injuriam pati audebant,
exemplis firmati plerique de bis rebus diligentius cogitaverunt
ac tandem in eam opinionem discesserunt sacra in melius
esse restituenda.

3.

Då menniskan är ett sinligt-förnuftigt väsende, så bör
hennes sedliga ändamål bestå deri, att en fullkomlig harmoni
mellan förnuft och sinlighet eger rum. Såsom kännetecken
på, huruvida menniskan bäruti lyckats, har hon sitt samvete.
Detta tillhör de mest dunkla momenterna i menniskans
medvetna lif, ty hon kan på denna ståndpunkt endast så till vida
bestämma förnimmelsens innehåll, att detta måste uppfattas
såsom något annat än det sinliga. Samvetet är derföre en
känsla, och då detta ofta bjuder menniskan att handla i strid
emot sinligheten, måste samvetet anses såsom en förnuftig
känsla. Men härvid kan menniskan hafva ett dunkelt
medvetande om sitt förhållande till förnuftet i teoretiskt,
praktiskt eller estetiskt afseende, och efterse vi, till hvilken af
desse klasser samvetet hörer, finna vi, att detta gifver sig
tillkänna bvarken vid den teoretiska verksamheten eller den
estetiska, utan endast vid menniskans handlande, och bör
derföre räknas till de praktiskt förnuftiga känslorna. Nu
kunna dessa sednare åter utgöra ett dunkelt medvetande
antingen af Gudomligheten eller Rätten eller menniskans eget
sedliga väsende, och, då samvetet just angifver menniskans
tillstånd i sedligt afseende, måste det således hänföras till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:54:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaryska/2/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free